25.10.26

Förlora sig av Annie Ernaux


Förlora sig (Se perdre 2026) av Annie Ernaux
Året är 1989. Annie Ernaux närmar sig femtio, är frånskild och har två vuxna söner, när hon inleder en affär med en diplomat vid den sovjetiska ambassaden i Paris. Han är gift, inte det minsta intellektuell och älskar dyra bilar. Hennes hunger efter honom är omättlig. Hon kan inte skriva, hon rör sig sömngångaraktigt genom världen medan hon väntar på hans nästa telefonsamtal eller nästa besök, som hon aldrig vet när det ska komma. När begäret börjar falna känner hon att hon är ett steg närmare döden.

Romanen Sinnenas tid bygger på den här historien, men här framstår passionsrelationen utan censur eller tillrättalägganden. Här är tanken omedelbar och ofiltrerad.
Flera smakbitar hos: Mia.
Flera smakbitar hos: Mia .

Fredag 6
Klockan 9. Ännu en dag att genomleva, uttryckslös, och allihop detta är mitt fel, eftersom jag ju inte har haft kraften att bryta upp i tid och gick med på den oinskränkta "härskarens rätt" (han kommer när han vill, ringer när han vill) och till slut inte finns någon lycka i förtrycket. Jag undrar om inte hans uppbrott kommer att bli en befrielse för mig.
( sid 207)

20 kommentarer:

  1. Jag provade att läsa en bok av henne för många många år sedan, men kom inte så långt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lotten, jag läste Annie Ernaux redan innan hon fick Nobelpriser.

      Radera
  2. En realistisk passionshistoria? Tack för smakis. Ska nog läsa.

    SvaraRadera
  3. Tack för smakbiten. Ja, det kan nog vara så att vissa uppbrott är en befrielse.
    Önskar en fin söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Znogge, säkerligen. Tack, njuter av Normaltiden och fått tillbaka timmen som försvann i våras. sova extra på morgonen.

      Radera
  4. Jag har hittills bara läst en enda Ernaux, det behöver ändras. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lyran, jag har läst flera, många har skrivit även efter hon fick Nobelpriset.

      Radera
  5. Jag är inte jätteförtjust i Ernaux, tycker hon skriver så distanserat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bokdivisionen, jag tycker nästan tvärtom.

      Radera
  6. Tack för smakebiten, har hört talas om författaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mia, Ernaux fick Nobelpriset för några år sedan och skriver bra böcker.

      Radera
  7. Jag har inte läst något av henne och kan inte bestämma mig för om jag vill eller ej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Monika, jag tycker om Annie Ernaux böcker.

      Radera
  8. Det ser ju läsvärt och lättläst ut. Har en novellsamling av henne, som jag bara kom ett par noveller igenom. Vet inte om det är därför som jag inte gillar noveller... eller om det är tvärtom , att jag inte kommit igenom alla för att jag inte gillar noveller.😊

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anna-Lena, noveller är bra sätt att lära känna en ny författare.

      Radera
  9. Jag har läst några andra böcker av författaren, En flickas memoarer, Min far och kvinnan och en till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cinnamon, boken om hennes mor är fin.

      Radera
  10. tyckte väl att jag kände igen historien. jag läste Sinnenas tid men var inte så förtjust. men jag har läst flera andra titlar av Ernaux. böckerna om modern och fadern tycker jag nog bäst om

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mrs Calloway, visst känner man igen känslan i historien. Jag tyckte om Sinnenas tid, beskriver väl den starka känslan av väntan och ångesten.

      Radera