
”Jag sitter här och andas / mig lite närmare graven.” Med några få ord kunde Sonja Åkesson fånga både vardagens tyngd och livets envisa längtan. Hennes dikter rör sig mellan diskbänkar, väntrum och trånga normer, men också mot drömmar, humor och oväntade språng av frihet.
I år uppmärksammas Sonja Åkessons hundraårsdag (1926–1977) och vi bjuder in till en poesicirkel om en av Sveriges mest älskade och nyskapande poeter. Med humor, skärpa och språklig lekfullhet förvandlar Åkesson det vardagliga till poesi och ger röst åt erfarenheter som sällan får plats i litteraturen.
Varför fortsätter hennes dikter att beröra? Vad kan Sonja Åkesson säga oss idag om kärlek, ensamhet, arbete, kvinnoliv och människans ständiga försök att hitta mening? Tillsammans läser vi hennes dikter och samtalar om ett författarskap som är lika levande, drabbande och aktuellt nu som då.
Dikter om vardagen och dikter att känna igen sig i!
SvaraRaderaSov gott 💤
Znogge
Znogge, absolut, Kristina Lugn är duktig och Bodil Malmsten.
Radera