En stund är vi vackra på jorden av Ocean Vuong

"Nagelsalongen är också ett kök där våra kvinnor, i de bakre rummen, sitter på huk på golvet vid väldiga wokar som poppar och fräser på elplattor, grytor med phở sjuder och ångar igen i de trånga utrymmena med dofter av kryddnejlika, kanel, ingefära, mynta och kardemumma som blandas med formaldehyd, toluen, aceton, Pine-Sol och blekmedel. En plats där folksägner, rykten, skrönor och skämt från hemlandet berättas, förstoras, skrattsalvor i skrubbar stora som rika människors garderober, sedan bedarrar de till en kuslig, orörd tystnad." (sid 93)

En stund är vi vackra på jorden (2020) av Ocean Vuong är hans debut, skrivet som ett brev från en son till en invandrad mor som inte är läskunnig och som därför aldrig kommer att förstå allt det han längtar efter att få säga. Ändå måste huvudpersonen Little Dog, som är i tjugoårsåldern, försöka hitta de rätta orden. Ord som mor aldrig har lärt sig och håller på att glömma.

"När du var flicka såg du din skola kollapsa efter en amerikansk napalmattack. När du fyllt fem steg du aldrig in i ett klassrum igen. Vårt modersmål är alltså ingen moder alls - utan en föräldrarlös. Vår ietnamesiska är en tidskapsel, ett märke där vår skolgång slutade, blev till aska. Mamma, att tala på vårt modersmål är att tala bara delvis på vietnamesiska, men helt och hållet på ktigsspråk. Den natten gav jag mig själv löftet att aldrig vara utan ord när du behövde att jag talade för dig. Så började min karriär som vår familjs officiella tolk." (sid 43)

En mor och mormor med traumatiska erfarenheter av Vietnamkriget tar ut sin frustration på Little Dog mellan manikyrkunderna. Den lille pojken växer och får anpassa sig till de vuxnas värld som han inte alltid förstår, minnesfragment. Hans gryende sexualitet, den första förälskelsen i en äldre pojke, en förtrollad tid mot fonden av ett USA söndertrasat av klassklyftor, försök att hitta sin plats. En stark och naken bok.

Vi läser nr 4 innehåller trevlig intervju med Ocean Vuong.