Frukttjuven av Peter Handke

"Var och en hade ett bord för sig själv. Makedoniern berättade om sin avstickare hem till Ohrid. Den portugisiske timmermannen trodde att det fanns något slags fortsättning för själen efter döden. Den rumänske muraren höll inte med. Polskan var trött efter nattpasset på ålderdomshemmet. Marknadsbiträdet från Martinique ville hinna ha en fest med oss andra innan han reste tillbaka. Skotten var emot de rika protestanterna i Glaskow Rangers och för de fattiga katolikerna i Celtic. Den unga ryskan från studenthemmet läste Leo Sjestov, på franska, för att lära sig språket. Den algeriske kyparen visade upp hur länge ha kunde stå på ett ben" (sid 50)

Frukttjuven eller Enkel resa till landets inre (Die Obstdiebin 2017) av Peter Handke, han har kallat sin nya roman Frukttjuven för "Det Sista eposet". Ett stick av ett bi blir det tecken som föranleder uppbrottet och som gör att författaren påbörjar sin berättelse. Här skildras en resa som på omvägar leder från Ingenmansbukten till det inre av landet, där frukttjuven kanske är dömd att stanna, men också om de oerhörda och hittills aldrig skådade farorna på vägen dit.
    "Då först såg jag bakom gungorna, på en annan bänk, i en djupare skugga, halvgömd av buskagekvistar, en kvinna, en ung. Hennes ansikte såg bekant ut. och hon log emot mig, som om också jag var bekant för henne. Jag grubblade, och äntligen gick det upp för mig. Där satt, någon annanstans än på sin gängse plats, kassörskan från mataffären i nedre änden av bantorget." (sid 56) bernur har läst: HÄR.