Omsorg och sadism. En framtidsroman om samtiden – Christian Munthe

Omsorg och sadism. En framtidsroman om samtiden – Christian Munthe, född 1962 och bosatt i Göteborg, författare, skribent och filosof.

Statskuppen passerade som en viskning ingen hörde …
Vera Cederdunges hedrande uppdrag i underjorden bär rikspresidentens sigill och löfte om upphöjelse. Men i det förflutnas skuggor lurar Filip, en livsfarlig lockelse hon har svårt att motstå. Filip som mötte Leo på Vete-Katten och försvann.

Leo hukar i hettan på Statskontoret, vittjar sina gömmor och rannsakar sitt liv. Han vakar över både Vera och Anna-Stina Jönsson och minns Robert Roskows profetia om sadism och omsorg och inväntar stormen inför dödens blick.
Tre vänner gör sina val när landet förändras – eller är de inte fyra? Räknas inte Moa?

Efter två uppskattade novellsamlingar romandebuterar filosofen Christian Munthe med en djupborrande klaustrofobisk framtidsvision på dokumentär grund. En berättelse om människor som vi, i ett land som vårt, i en framtid inte långt från vår egen. Vad kräver kärleken och vad räknas som motstånd? Var går gränsen mellan trohet och förräderi?

Författaren själv och Marit Kapla som samtalspartner.

Statskuppen passerar som en viskning ingen hör och tre vänner skingras när landet förändras. Men vad hände egentligen med Filip? Kan dottern Vera finna sanningen under sitt hemliga uppdrag i Nationalarkivets källare? Gör Leo verkligen skillnad genom att spela trogen tjänsteman på Statskontoret? Och var blev Robert av efter sin hjälteförklaring som den nya regimens lojala strateg? Tre vänner förresten –var de inte fyra? Räknas inte Moa?

En berättelse om människor som vi, i ett land som vårt i en tid inte långt från vår egen. Vad kräver kärleken när tyranniet rullar in och vad räknas som motstånd? Vågar vi hoppas eller är allt så simpelt som morfar sa? Var går gränsen mellan trohet och förräderi?

Författaren och kritikern Marit Kapla (skrivit Osebol) är en bok utgiven 2019 skriven av Marit Kapla presenterar boken och samtalar med Christian om innehållet och arbetet med den, liksom hans författarskap i stort. Det blir även högläsning och plats för publikfrågor och lättare tilltugg och förfriskningar.en jag glömde fråga varför man valt det omslaget.

Utsikter av Christian Munthe

Utsikter (2022) av Christian Munthe, som är professor i praktisk filosofi och denna är hans debut som skönlitterär författare. Boken innehåller åtta fristående noveller som flätar samman teman om flykt, hav, vyer, våld och framtid till en tät väv om människans villkor och utsikter.

Havsbandet utmanar prövade öbor med tid, glömska, väder, strandgods och vrede. På två procent socker överlever onkel Avrum, Solomon och Leah förtryck, flykt och sina egna val. Sanningen är till salu, men Oskar Kamp kommer till vetenskapens räddning. En glömd fartygskatastrof och ett möte på Djurgården får Hermés-scarfen att falla som en slöja och beseglar pojken Sinas framtid. Pandemins flimrande skärmar och osäkra uppkoppling binder familjen samman och tvingar dem i sär, medan fantasin fyller i där bandbredd och samhälle brister. En lojal medborgare får slutligen sin rättmätiga vila i nationens trygga sköte. Mänsklighetens sista flykt kräver Jonna Gudridsdotters offer, maskinernas bistånd och ett omöjligt val med självskrivet slut. Alltmedan vålnaden väntar med viskningen redo i det uråldriga templets febriga hjärta.

"Ett och ett halvt år senare tvingade Weserübung [kodnamnet för Tysklands invasion av Norge och Danmark den 9 april 1940] dem hals över huvud till fortsatt flykt över svenska gränsen. Åtskilliga enkönade interneringsläger för politiskt suspekta utlänningar, och med dottern i tillfälliga fosterhem medan undersökningar vidtogs, blev det en respit på äktenskapet. Under besöket härom året hade dotternlåtit Leah förstå att han tydligen fortfarande, efter nästan trettio år i Sverige, förvägrades medborgarskap - än idag var det bara statslösheten som räddade honom från deportation." (sid 49)

Dying for Time, Proust, Woolf, Nabokov

Dying for Time Proust, Woolf, Nabokov (2012) av Martin Hagglund.
Marcel Proust, Virginia Woolf, and Vladimir Nabokov transformed the art of the novel in order to convey the experience of time. Nevertheless, their works have been read as expressions of a desire to transcend time-whether through an epiphany of memory, an immanent moment of being, or a transcendent afterlife. Martin Hägglund takes on these themes but gives them another reading entirely. The fear of time and death does not stem from a desire to transcend time, he argues.

Vårt enda liv av Martin Hägglund

"Jag kommer förstås aldrig kunna veta hur det är att vara en fiskmås. Men frågan om vad det innebär att vara en mås leder mig till den idé om frihet som utgör kärnan i den här boken. Att försöka förstå ett liv som är så olikt mitt eget är att påminnas om att jag både är en naturlig varelse (i det jag har gemensamt med måsen) och en andlig varelse (i det som skiljer mig från måsen)." (sid 107)

Vårt enda liv : sekulär tro och andlig frihet (This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom 2020) av filosofen Martin Hägglund som även är litteraturvetare, utgår från stora filosofer; från Aristoteles till Hegel och Marx, skönlitterära författare från Dante till Proust och Knausgård, ekonomer från Mill till Keynes och Hayek, och religiösa tänkare från Augustinus till Kierkegaard och Martin Luther King Jr. Hägglund vill visa vägen mot ett friare liv. Han visar hur andliga frågor om frihet inte kan skiljas från ekonomiska och materiella villkor: allting handlar om hur vi behandlar varandra i det här livet och vad vi gör med vår tid.

Luther King och medborgarrörelsen har paralleller med Karl Marx strävan efter frihet. När King i Memphis deklarerar att "mina ögon har skådat Guds ankomst" handlar inte om någon övernaturlig vision. Snarare handlar det om att återkalla oss till den idé om universell frihet och jämlikhet som vi har förbundit oss till genom ett historiskt åtagande. Hägglunds filosofiska analys är en del av denna revolution, uttryck i ett praktiskt åtagande att förändra vår föreställning om vilka vi är och vilka vi kan vara. Vi har en möjlighet att förverkliga vår frihet endast om vi hjälper varandra att äga vårt enda liv.

Årets bästa bok 2020 enligt brittiska The Guardian.
Lyssna på Martin Hägglund och ärkebiskop Antje Jackelén: HÄR.

Brigitte Bardot och Lolitasyndromet

Brigitte Bardot 1934-2025

Brigitte Bardot och Lolitasyndromet : essäer av Simone de Beauvoir innehåller nio esseär flesta från 1940-talet. Simone de Beauvoir gillar Brigitte Bardot för hennes okonstlade sätt, hon gör det hon har lust med, hon kritiserar ingen. Detta oroar fransmän som inte är förtjusta i Bardot (1959) som går i långbyxor, har ingen makeup, rufsigt hår. Brigitte Bardot är lika mycket jägare som bytet. Mannen är ett objekt, hon är mannens medsyster och like. En fri kvinna är motsatsen till en lättsinnig kvinna, inget vulgärt, en sorts spontan värdighet, skriver Beauvoir. I USA visar mannen respekt gentemot kvinnan, vilket fransmän inte gör.

Den röda tråden i boken är delvis att vi ska vara människor. Likgiltighet är av ondo, bekräftelse behöver vi alla. Människan är en nyfiken och responsiv varelse och en individ har alltid ett val. En människa kan aldrig frånsaga sig sin frihet; hon har alltid ett val. Hängivenhet retar ofta den som är föremål för den; han begärde ingenting, det är hans mor, hans hustru, hans vän som begär deras hängivenhet ska uppskattas; de njuter av den andras olycka eftersom de hoppas kunna trösta henne. En av Beauvoirs många tankegångar i essän Existentialismen & folkets visdom.

I essän i Litteratur & metafysik skriver Beauvoir att i en bra bok syns inte författaren: Värdet hos en god roman är när läsaren reagerar som inför levda händelser, trollbunden. Romanen måste undslippa sin upphovsman. Läsaren är rädd för att våga sig in i läsandets äventyr, låta sig ryckas med av historien, istället försöker hon översätta den.

psykoanalys i översättning - James Joyce

Intressant samtal mellan UKON och Erik Andersson – Den översättbare James Joyce. Ett samtal om lidandet och lidelsen i översättandet, dess svårigheter och möjligheter. Ulf Karl Olov Nilsson intervjuade och samtalade med Erik Andersson om översättning och James Joyce. 1922 kom en bok som inte har mindre anspråk än att vara en av världslitteraturens främsta, James Joyces Ulysses.

Erik Andersson tillbringade fyra år med den digra och notoriskt komplicerade översättningsuppgiften. Erik Andersson är författare och översättare som förutom Joyce har översatt Tolkien, Flann O’Brian och Claire Keegan. Senast aktuell är han med essäsamlingen Torv. 2012 gav han ut en bok om översättningen av Ulysses, Dag ut och dag in med en dag i Dublin.

Ulf Karl Olov Nilsson UKON är författare, psykoanalytiker och översättare. Tillsammans med Jenny Tunedal har han ett pågående översättningsprojekt av Emily Dickinsons dikter. Han är aktuell med diktsamlingen Jag är ingen mördare.

Både roligt och lärorikt lyssna på dessa kunniga herrar.

Erik Andersson fick signera en av mina favoritböcker: Dag ut och dag in med en dag i Dublin, jag lärde mig mycket om irländska författare.

begreppens aktualitet Heptameron av Margareta av Navarra

Utifrån Margareta av Navarras novellsamling Heptameron (1559) och Jacques Lacans psykoanalys, reflekterar Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet, över hur kärlek framträder i ständig förhandling mellan kropp och själ, begär och normer – och ställer frågan varför den undflyr varje entydigt begreppsliggörande. Samtalet inleds och modereras av Eva Löwstedt och LarsTrenning som representerar Göteborgs kliniska seminarium.
Heptameron, visar lekfullt hur moral och omoral ofta är inflätade i varandra – särskilt när det handlar om kärlekens och relationernas dynamik mellan män och kvinnor – och ger en tankeväckande bild av mänskliga brister och förtjänster. Nyöversättning av Carin Franzén. Inledning i boken av Karolina Ramqvist.

Läsa långsamt av Arne Melberg

Läsa långsamt : essäer om litteratur och läsning av Arne Melberg innehåller essäer som behandlar författare och filosofer som Montaigne, Kierkegaard, Stagnelius, Mörike, Strindberg, Proust, Rilke, Sjöberg, Ekelöf, Lindegren. Det gemensamma temat heter läsning. Hur ett kommatecken kan ändra innehållet dikt, de har måna vise tvistat om. Jag är en långsam läsare, förstår inte vitsen med att sluka mer sidor än man hinner smälta. Men jag är duktig på att skumma och hitta det viktiga, den information jag behöver, när jag studerade.
Nietzsche: "Det är inte förgäves som man har varit filolog [en språk- och litteraturvetare som studerar texter och språk ur ett historiskt och kulturellt perspektiv] och kanske fortfarande är det, dvs. den långsamma läsningens lärare. - Då skriver man också långsamt. Det hör numera inte bara till mina vanor, men passar också min smak? - att inte längre skriva något, som inte bringar det slags människa som "har bråttom" till förtvivlan. Filologin är nämligen denna ärevördiga konst, som framför allt kräver ett enda av sin tillbedjare: att gå till sidan, ta sig tid, bli stilla, bli långsam - som en ordets guldsmide och sakkunskap, som enbart sysslar med fint och försiktigt arbete och inte uppnår någonting alls, om det inte kan uppnås lento."

kulturell present 🎁

Kärleken till matematiken (1989) av Eva Ström

Upptäcker vi matematiken?
Upptäcker vi matematiken
eller uppfinner vi den?
Upptäcker cirklarna oss, överraskar oss det gyllene snittet,
π, de små gränsvärdena och den ofattbara oändligheten,
de stora talserierna, sinuskurvorna, den prydliga enhetscirkeln
fjärdegradsekvationerna

språket uppfinner oss
vi kämpar emot denna upptäckt, insnörda i dess betydelser
som andra, alltid andra har skapat
les verbes irréguliers
I verbi italiani coniugati senza abbreviature
dessa skamlösa verb som aldrig kan hindra
en mening att sätta sig i rörelse
som alltid drar igång också det rostigaste maskineri
som får substantiven att osmort gnugga sig mot varandra
gnisslande, men ändå i rörelse

Finns ju böcker för alla smaker och behov. Vi ger mycket böcker till barnbarnen, alla läser. Nästa år har vi faktiskt en student, gett henne böcker hela hennes liv. Hittade jättefin bok om Karin Boyes författarskap på antikvariat. Hon hade boken med sig på segelfartyget, hon hade fått Kallocain till läxa av svenskläraren. Lyrik, filosofi eller en seriebok skulle jag välja.

Vilken kulturell present ger du bort i present?
undrar enligt O i: veckans Kulturfråga.

Hume av Lytton Strachey och Engdahl

Hume av Lytton Strachey (1880-1932), berömd för sina historiska biografier, som var stilbildande inom den genre som kommit att kallas psykobiografier.

David Hume (1711-1776) var en skotsk filosof, historiker och nationalekonom. Han hade fet knapert ett tag med osäkra sekretessbefattningar och skrev under tden en rad essäer i filosofiska, politiska och estetiska ämnen som kom ut i små volymer men gav honom visst anseende. Men sedan utnämndes han till bibliotekarie i Edinburgh och gav honom en trygg ställning med lön. Och tillgång till ett stort bibliotek. och han beslöt skriva Englands historia vilket tog tio år. The History of England blev en stor framgång, många upplagor trycktes, han blev känd som historieskrivare.

Spårvagnsresor med Mr Hume (2023) av Horace Engdahl. Boken nominerad till Stora Fackbokspriset.
På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slag med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?
Hume var kompis med Gustaf Philip Creutz (1731-1785), en orättvist bortglömd man, enligt Engdahl.

Mer verklig än verkligheten

Mer verklig än verkligheten : fenomenologi och poetik hos Merleau-Ponty, Proust och Stendhal (2024) av Lovisa Andén.
I den franske 1900-talsfilosofen Maurice Merleau-Pontys efterlämnade föreläsningsmanuskript återfinns hans studier av språk och litteratur. Med frågor om konstens förhållande till verkligheten närläser han Proust, Stendhal och Valéry, och granskar även storheter som Cézanne och Malraux.

Hur förhåller sig den litterära skildringen till den värld som skildras? Vad händer med den levda erfarenheten när den omvandlas till litteratur? Vilka verklighetsanspråk kan vi ha på en litterär berättelse? Den franske existensfilosofen och fenomenologen Maurice Merleau-Ponty (1908–1961) utforskar dessa frågor i sina handskrivna föreläsningsmanuskript. Utifrån en närläsning av Marcel Prousts verk framhåller han litteraturens förmåga att erövra verkligheten, språkets förmåga att omdefiniera erfarenheten och skrivandets förmåga att förse det levda med en ny mening. Med utgångspunkt i Stendhals författarskap utforskar han samspelet mellan fantasi och verklighet, läsarens relation till texten och författarrollens tvetydighet.
   Merleau-Pontys undersökning av litteratur utgår från en fenomenologisk förståelse av levd erfarenhet och tar form i dialog med författare, filosofer och konstnärer som Simone de Beauvoir, Jean-Paul Sartre, Paul Cézanne, Edmund Husserl, Ferdinand de Saussure, Paul Valéry och André Malraux.
    Här utforskas den litteraturfilosofi som Merleau-Ponty skisserade i föreläsningsserier vid Collège de France under 1950-talet. Det är en del av hans filosofi som till stora delar är okänd, samtidigt som den fortfarande är relevant, framför allt för vår förståelse av litterära verklighetsanspråk. Vidare presenteras de filosofiska, litterära, vetenskapsteoretiska och estetiska diskussioner som präglade efterkrigstidens Frankrike.

"Filosofin får aldrig hålla sin kunskap för vunnen, den får aldrig nöja sig med att definiera värden i abstrakta begrepp, utan den måste ständigt på nytt sträcka sig utöver sig själv, ifrågasätta sig själv och börja om sitt utforskande av människans värld, verklighet och vara."

Begreppens aktualitet : Sinthome

Hur ser vi på psykoanalysens begrepp idag och hur ser erfarenheterna av dem ut?
I en serie seminarium bjuds gäster in på temat ”Begreppens aktualitet”. Tanken är att få en möjlighet att diskutera olika psykoanalytiska begrepp och placera in dem i samtiden. Har de någon relevans idag och hur ska vi då förstå dem?
UKON Ulf Karl Olov Nilsson, psykolog, psykoanalytiker och poet, reder ut Jacques Lacans begrepp Le Sinthome, en alternativ stavning av ordet Symtom. Sinthome utgör det unika sätt som en människa organiserar sitt psykiska liv snarare än ett vanligt symtom som ska botas. Med exemplet James Joyce diskuterar han litteraturens förhållande till psykotiskt tal och konsten att konstruera ett psykoanalytiskt begrepp. Lars Trenning och Eva Löwstedt kommer att inleda och moderera. I samarbete med Göteborgs kliniska seminarium.

Spårvagnsresor med Mr Hume av Horace Engdahl

Spårvagnsresor med Mr Hume (2023) av Horace Engdahl. Boken nominerad till Stora Fackbokspriset.
På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slag med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?

Hume var kompis med Gustaf Philip Creutz (1731-1785), en orättvist bortglömd man, enligt Engdahl. Han lyfte den svenska poesin med hededikten Atis och Camilla. Som Gustaf III:s ambassadör i Paris spelade han en viktig roll i den svenska utrikespolitiken.
Vi får följa det parisiska sällskapslivet, hur kvinnorna höjer nivån på diskussioner i salongerna. Man ska inte framhäva sig själv eller ha speciella åsikter. En god stämning viktigt vid samtal. Titeln Döda poeters sällskap av Kleinbaum poppar upp i huvudet. Engdahl är språkkunnig och vi få följa livet som om vi var närvarande själva; intrigerna, samtalen, klädmodet.

Lika bekant som i salongerna är Horace Engdahl i Göteborgs gatuliv, där han har bott centralt några år. Som sällskap har han sin gamla A Treatise of Human Nature av David Hume, med understrykningar från 1964. Det är verklig lyx att få ta del av all den kunskap Engdahl besitter. bernur har läst: HÄR.

kvist och gren 🌱 tisdagstrio

Även en ihålig nöt vill bli knäckt av Barbro Lindgren berättar om filosofers syn på livet. Som ung hade Lindgren inte tid att läsa dem, de kunde ha underlättat livet för henne, nu fick hon ta reda på allt själv genom egen livserfarenhet. Nietzsche, Schopenhauer och Kafka tillhör favoriterna.

Pölsan av akademiledamoten Torgny Lindgren har han sagt att pölsa för honom är en form, de upplöstas form, kaos i tillvaron, det som är slutgiltigt, sönderdelat. En dröm om att skriva denna text, som inte alls är så enkelt utan ohyggligt svårt. Lindgren har sagt att det finns bara en som nästan har klarat det och det var James Joyce i Finnegans Wake. Den boken är pölsa för Lindgren, nästan.

Floderna flyter mot havet (1934) av Artur Lundkvist.
Romanen har en självbiografisk bakgrund och handlar om bondsonen Leander som bryter upp från sin landsbygdsmiljö och flyttar till Stockholm.

Författare med något från växtriket i namnet - tisdagstrio hos: RobertW.

bibel ✝️ tisdagstrio

Bibeln är världens mest lästa bok, översatt till över 700 språk.

Bibel som seriebok. Första Mose­boken, Genesis av Robert Crumb är verkligen häftig, 50 kapitel, Crumb har verkligen jobbat seriöst fem år. Bibel är ju inte helt lätt eller rolig att läsa med alla långa släktlistor och upprepningar. Men bibelns berättelser används i många litterära verk och filmer, roligt att ta del av dem på detta sätt.

Barnens bibel. De yngstas bibel : tidlösa berättelser ur Bibeln av Karyn Henley- Barnen får den vid dop. Fint illustrerad och enkel text, totalt 95 återberättade bibeltexter. Jesus sade: "Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte"

Bibel för dyslektiker på engelska. ESV Holy Bible. Dyslexia-Friendly Edition features a specialized typeface and typesetting to help those with dyslexia read the Bible with more clarity and comfort. Developed in partnership with Klaus Krogh of 2K and Cambridge University's research department, bottom-weighted letters and distinctive characteristics help readers differentiate similar letterforms.

Kristen tro - temat hos: RobertW.

Gråt : tårarnas filosofi - från antiken till idag av Eric Cullhed

Varför gråter vi? Vad är det egentligen som händer när tårarna kommer, av sorg, av lättnad eller av plötslig glädje? Och varför är gråten, trots att den ligger oss så nära, fortfarande ett av människans mest gåtfulla uttryck?

Välkommen till ett författarbesök och föreläsning med Eric Cullhed, professor i grekiska vid Uppsala universitet, som i sin uppmärksammade debutbok Gråt ger sig ut på en idéhistorisk och existentiell resa genom tårarnas värld. Människan är det enda djur som gråter av känslor, men vad betyder det egentligen, och varför har detta märkliga beteende väckt så stark fascination genom historien?
I boken möter vi filosofer och tänkare som Sigmund Freud, René Descartes och Thomas Hobbes, alla med sina egna teorier om gråtens funktion: som psykologisk ventil, som tecken på kärlek eller som en gest av underlägsenhet. Cullhed visar hur dessa förklaringar ofta motsäger varandra och hur forskare gång på gång har missat tidigare insikter. Ett författarbesök för dig som är nyfiken på människans känsloliv, idéhistoria och de tårar som binder oss samman.
Med skärpa och nyfikenhet sammanför Cullhed idéer från filosofi, teologi, psykologi, biologi och konst för att utveckla den första samlade undersökningen av gråtens väsen. Resultatet är ett pionjärverk som redan väckt internationell uppmärksamhet. I samtal och uppläsning berättar Eric Cullhed om sin forskning och om hur gråten kan förstås som ett språk , ett mänskligt uttryck som rymmer både sårbarhet och styrka, smärta och lycka, och kanske till och med en antydan om livets mening. Ett författarbesök för dig som är nyfiken på människans känsloliv, idéhistoria och de tårar som binder oss samman.

Tiden & den fria viljan av Henri Bergson

Tiden & den fria viljan (1889) av Henri Bergson.
Den franske filosofen Henri Bergson hade stort inflytande på författare, vetenskapsmän och tänkare under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Han vände sig mot en äldre filosofitradition och hävdade att verkligheten visserligen måste förstås vetenskapligt, men att utgångspunkten i kvantitativ analys får oss att misskänna dess subjektiva dimension.
I sitt mest kända verk, Tiden och den fria viljan undersöker Bergson hur "omedelbara medvetenhetsfakta" framträder i det nuflöde som är mer grundläggande än rummet och kännetecknas av kvalitativ förändring. Människan är ett slags förtätning av allt hon har levt, och genom att omfatta sin historia i en skapande akt kan hon uttrycka sin frihet. Trots sin djupa skepsis mot språket var Bergson en populär författare, ett slags intellektuell superstjärna med världsrykte. Han belönades med Nobelpriset i litteratur 1927.

Henri Bergson föddes i Paris 1859. Som filosof intresserade han sig särskilt för gränsområdet mellan vetenskap och metafysik. 1914 valdes han som den första juden in i Franska akademien. Han avled 1941, enligt legenden av en förkylning som han ådrog sig när han köade för att bli registrerad som jude av ockupationsmakten, trots att Vichyregeringen velat undanta honom från de nya lagarna.

De djupa känslorna
Kanske består problemets svårighet huvudsakligen däri att vi med samma namn beteckningar och på samma sätt föreställer oss intensitet av mycket olika art, såsom t.ex. intensiteten hos en känsla, en förnimmelse, eller en ansträngning. Den senare åtföljs av en muskelförnimmelse, och själva förnimmelserna är knutna till vissa fysiska betingelser, vilka sannolikt har något inflytande på uppskattningen av intensitetsgraden; de är fenomen som försiggår på medvetandets yta och som ständigt, vilket vi längre fram ska få se, är knutna till uppfattningen av en rörelse eller ett yttre föremål. Vissa själstillstånd tycks oss emellertid med rätt eller orätt vara sig själva nog: så t.ex. den djupa glädjen och sorgen, de reflekterade passionerna, de estetiska känslorna. (sid 23)

Nobelpris i litteratur 1927
”som ett erkännande åt hans rika och livgivande idéer och den glänsande konst varmed de framburits” (Svenska Akademien)

Tarantula av Bob Dylan

"käre tom 
har jag nånsin sagt dej att jag
tycker att du borde heta
bill. det spelar väl inte nån 
större roll, men du vet hur det är, jag vill 
känna mej hemma bland folk." (sid 51)

Tarantula är den första och enda romanen av Bob Dylan, jag har blivit nyfiken på den. Kanske ingen bok man slukar på en kväll utan något man smuttar på. Görgen Antonsson har översatt Bakhålls utgivning, både den engelska texten och den svenska tolkningen finns med på samma uppslag. En bok helt utan klichéer och schabloner. Och jag har blivit även nyfiken på John Donne (1572-1631).

Bob Dylan har nu hållit sitt Nobeltal; "tal något utöver det vanliga och retoriskt fulländat", skrev Sara Danius. Lyssna och läs: HÄR.