Ellen Mattson om läsningens betydelse

Vad betyder läsning för hjärnan, språket och tankeförmågan? Och vilken roll kan Svenska Akademien spela för att lyfta läsningens betydelse? Författaren och ledamoten av Svenska Akademien Ellen Mattson intressant att lyssna.
Vi läser allt mindre, speciellt barn och ungdomar. Akademien gör olika insatser för att öka barns läsning. Finns ingen "dålig" litteratur, hon läste Kitty och Vi Fem. Viktigt med mängdläsning, komma upp i snabbhet. Unga säger att: "Läsning är slöseri med tid!"

Djupläsning kräver pappersläsning, kunna gå in i en text, uppleva olika perspektiv. Skumläsning på skärm blir förlust av komplexitet. Virginia Woolf levde i en familj där man läste mycket för barnen, inte bara barnböcker utan även svår läsning. Woolf var mycket intresserad av läsning.
Dålig läsförmåga försämrar korttidsminnet. Lyssna är inte samma sak som läsa själv.Man skapar egna bilder, förlorar sig själv, lämnar verkligheten, annan tid, annans verklighet. Man lär sig något, hur det känns för andra i en annan tid.
Ingen läsning, ingen skrift. Man måste läsa för att kunna skriva.

Mycket byggarbete, inte helt enkelt komma till Göteborgs Litteraturhus.

Sommarleken av Ellen Mattson

Sommarleken (2016) av Ellen Mattson
Ett vackert gammalt hus vid havet, en farmor och tre syskon som bor hos henne varje sommar är oemotståndligt lockande för endabarnet Sandra från samhället intill. Hon söker sig allt oftare till huset och människorna där. Hon fascineras av deras traditioner och sätt att tala med varandra och av husets nedgångna skönhet. Hon vill höra till, och får vara med på farmoderns och syskonens kalas, utflykter och segelturer. De lovar att lära henne segla.
Men saker och ting ser olika ut från olika håll. När syskonen är kvar fast höstterminen har börjat står det klart att något är allvarligt fel i deras familj, och Sandras vanliga föräldrar i en vanlig tegelvilla framstår plötsligt som mer lockande. Men Sandra fortsätter att söka sig till det gamla huset - och när sommaren är slut är allt förändrat.

"De hade gjort i ordning smörgåsar som stod på en plåt för att gratineras, ugnen var redan påslagen, de väntar bara på henne. Medan vattnet kokade berättade hon om sin dag, att de varit ute och seglat och att hon hade fått sköta focken, hon sa att hon ville lära sig segla ordentligt och de sa att i så fall kunde hon få börja i seglarskolan för det fanns säkert platser kvar.
     De drack te och åt de varma smörgåsarna och talade om sommaren som var för torr, det behövdes både regn och värme om det skulle bli någon svamp." (sid 40)

Passade på att få boken signerad när jag lyssnade.

litterär göteborgsk post

Lycka att bo i Göteborg om man gillar litteratur. Vi Läser nr 1 2022 är full av inspirerande artiklar, och berättar att Göteborg utnämnts till Unesco city of literature i det internationella nätverket för kreativa städer. Litteraturstäderna finns på alla kontinenter och arbetar bland annat med läsfrämjande. Det finns flera orsaker till det just i Göteborg; Bokmässan, Göteborgs romanfestival, Angereds bokmässa, Textival...
Flera göteborgska bokförlag; Daidalos, Korpen, Makadam, Lindelöws, Tre böcker, It-lit, Tokan, Bo Ejeby, Offside, Nona.
Många bra göteborgsförfattare; Andrés Stoopendaal; Hanna Johansson, Sabrin Jaja, Sara Garib, Gunnar D Hansson, UKON, Lina Ekdahl, Martin Engberg, Elise Ingvarsson, Johannes Anyuru, Agneta Pleijel. Flera intressanta debutanter, skrivarskola med Litterär gestaltning.
Svenska Akademien har nu stark koppling till Göteborg: Jila Mossaed, Horace Engdahl, Mats Malm, Bo Ralph, Sture Allén och Ellen Mattson, jag har lyssnat och träffat de flesta, eftersom många bra föredrag i min favoritstad.
                                                                      research av: Valle Wigers (bra göteborgsförfattare).

Jila Mossaed ledamot i Svenska Akademien, göteborgare, iransk-svensk författare, poet, läser sina svenska dikter; Vad jag saknades här.

Litteraturhuset har många intressanta föredrag.

Sara Danius debut

Försök om litteratur(1998), en trilogi om essäer av olika författare och olika ämnen: Försök! Så löd vår uppmaning. Försök att ringa in vad som verkligen intresserar dig i dagens litteratur, konst och teater, eller överhuvudtaget vad som ligger dig varmt om hjärtat. Resultatet har blivit tre böcker med personligt hållna essäer. Bland de skrivande som hör till landets tongivande återfinns författare, konstnärer, skådespelare, forskare och kritiker. 

 

Danius skriver sex korta personliga essäer om Litteraturens död:
"Pappa var gymnasielärare i historia och svenska. Varje morgon studerade han Svenska Dagbladets kultursida med utomordentlig noggrannhet. Han betraktade det som sin skyldighet att begrunda herrar professorers artiklar under strecket; ofta rättade han deras språkliga försummelser, också det en plikt. Han samlade på inträdestalen i Svenska Akademien. Han följde med i den historiska och litteraturhistoriska forskningen och införskaffade till och med Roman Jakobsons Poetik och lingvistik. Därtill behärskade han konsten att binda in böcker.
     Julen 1986 gav pappa mig Horace Engdahls Den romantiska texten, anmäld av Thure Stenström i en entusiastisk understreckare i Svenska Dagbladet några månader tidigare. Då hade jag en fil.kand. med litteraturvetenskap som huvudämne, med särskild inriktning på modernistisk lyrik, och hade gjort mina första försök som kritiker på Dagens Nyheters kultursida. Pappas julgåva var symbolisk på flera sätt. Pappa var den åldrande läraren och jag den ännu lyssnande eleven som just börjat söka mig egna vägar. Min far var född 1907." (sid 8)
Sara Danius doktorsavhandling från 1997 gavs ut som bok under titeln The Senses of Modernism: Technology, Perception and Aesthetics (2002).

Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson

Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, med i Svenska Akademien.

Suckar, suckar äro Elementet,
I vars sköte Demiurgen andas.

Så inleds Erik Johan Stagnelius sena dikt "Suckarnes Mystär", den mäktigaste gestaltningen av melankolin som allomfattande Weltschmerz i svensk litteratur. Men vad betyder dessa suckar, där allt i skapelsen har sin boning, och vilken roll har de i författarskapet?

Anders Olsson letar fram litterära suckar av andra samtida författare med Stagnelius och funderar på betydelser. Även suckar i psalmtexter. Jämför med andra litteraturvetare. Fotnoter och biografi omfattar närmade tjugo sidor. Kanske kollar jag någon gång vad Fredrik Böök tänkte om Stagnelius (kvinnliga författare gillade han inte).
Olsson plockar fram samtida ordböckers definitioner om suck olika varianter "sinnets ack och O". Många som använt suckar i texten, några: Kant, Fichte, Hegel, Schiller, Schelling, Lidner, Thorild, Hammarsköld, Goethe.
Hur förhåller sig egentligen Stagnelius känslospråk till tårarna och den passiva åtrån, som möter oss i dikten långt innan högromantiken etableras? Roland Barthes har formulerat: Vem är det som gråter när Werther gråter? Är det den älskande i honom, eller är det romantikern?" (sid 18)
"För en kärleksdiktare som Stagnelius är suckarna den intima formen av kommunikation mellan de älskade. Sucken kan få ett gensvar av rodnande kinder hos den älskande. Och det är inte minst avsaknaden av suckar som uppenbarar känslospråkets makt. Men suckar är hos Stagnelius inte bara det språk som de älskade kan dela. Man kan också locka den åtrådda med suckar som en invit till älgskog." (sid 13)

Göran Häggs doktorsavhandling

Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930 av Göran Hägg blev jag nyfiken på när jag såg den på mitt antikvariat. Den tar upp texter av Frans G Bengtsson, Oscar Levertin, Bengt Lidforss, Erik Hedén, Fredrik Böök och Klara Johanson, vilka jag läst ibland.

Carina Burman har skrivit K.J. en biografi över Klara Johanson (2015). Klara Johansons boksamling finns i Svenska Akademiens Nobelbibliotek.

Intressanta skribenter som fortfarande läsvärda. Läst Oscar Levertins essäer, har romanen Sommarleken av Fredrik Böök som jag ska läsa, har andra litterära biografier av Böök, han var ledamot av Svenska Akademien. Frans G Bengtsson har skrivit Röde orm och annat.

Konsten att försvinna av Ellen Mattson

Konsten att försvinna (2025) av Ellen Mattson.
De gamla vännerna samlas en söndags eftermiddag i konstnärens ateljé. Detta är något de ofta gör men den här dagen avtäcker konstnären en tavla som dramatiskt rubbar allas cirklar. Tavlan återger dem och deras vänskap, men med små förskjutningar som komplicerar bilden av relationer som aldrig tidigare ifrågasatts. I Konsten att försvinna skildrar Ellen Mattson en sammansvetsad grupp vars vänskapsband prövas på ett både överraskande och oroande vis. Och när allt är uttytt är ingenting längre sig likt.

"Det hade varit en dag med sol, hon övergick till minnet av sol, stickande och stingande midsommarsol och fastklibbad skjorta fast de suttit nästan inkrupna i skuggan bland syrenerna. Sedan kom den stora amerikanska bilen och hon lockades tillbaka in i sin verkstad där hon stannat och där hon förmodligen skulle hålla sig kvar ännu ett tag, fast Lasses tysta närvaro bakom henne signalerade ogillande budskap om det skadliga i hennes val och det nödvändiga i omväxling och utveckling, han signalerade som en tidskriftsartikel med rubriken Så finner du en ny mening, hur hur, ja, du tar exempelvis upp en gammal hobby eller en du ännu inte prövat, målning med akrylfärg, långa fotvandringar i någon nationalpark, men spring inte och göm dig i ditt stora tumma rum, försvinn inte på ett sätt som är ouppnåeligt för andra, försvinn meningsfullt och begripligt, köp en gård på landet eller stäng in dig och skriv en bok om 1700-talets kyrkomåleri, något som faktiskt skulle vara möjligt, det skulle jag faktiskt kunna göra, men hon visste att det inte skulle ske och att hon ville behålla allt för sig själv, som ett ensamt barn"  (sid 161)

Mats Malms nya favoritord

Pronomen hen kom med SAOL 2014, genitiv är hens, och hen som objektivpronomen; jag älskar hen.
Sedeltankning har försvunnit i den nya SAOL 2026. Vi skaffade vårt första kreditkort 1990 och använde det bara till att tanka bilen. Varje gång tankade vi exakt 100kr.

SAOL har sedan den första upplagan publicerades 1874 utgjort riktlinjer för stavning och böjning av svenska ord. Nu 2026 släpps den femtonde upplagan. På dessa 150 år har antalet uppslagsord i ordlistan ökat från ca 34 000 till närmare 130 000.

Mats Malm, tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien, gillar det nya ordet:
bjuss·ig adjektiv ~t ~a ⟨vard.⟩ generös

Kuriosa: SAOL-projektet: Göteborgs universitet har en central roll i uppdateringen av svenska språket. Ordböcker görs i Göteborg, det hela började redan i slutet av 1960-talet när akademiledamoten Sture Allén började samla på ord i Språkdata i Göteborgs Universitet: ord från dagstidningar, riksdagsprotokoll, Bonniers romaner och andra källor, massor med ord. Man kan se uppkomsten av ord, hitta nya ord och se hur ordens valens ändras typ under senaste hundra åren. Om ett ord inte förekommer, plockar man bort det ur SAOL. Nya ord kommer i stället, vissa ord stannar kvar, andra försvinner som en kort modenyck.

Fredrik Böök gillade inte Sophie Elkan

Fredrik Böök - En levnadsteckning av Svante Nordin köpte jag för 1 kr på biblioteket. En produktiv man, Fredrik Bööks namn förekommer ju jämnt om man läser lite äldre litteratur. Thomas Mann fick Nobelpriset 1929 men Fredrik Böök (1883-1961), som satt i Svenska Akademien och var professor i litteraturhistoria, gillade inte Bergtagen, utan Buddenbrooks bättre enligt honom. Böök gillade inte Sophie Elkan heller, hon har en egen gata på Hisingen:

Dan Andersson (1888-1920) bodde bara ett par år i Göteborg (jobbade för Ny Tid 1917–1918), men han har skrivit ganska mycket om Göteborg. Träffade han Sophie Elkan (1853–1921) någon gång? Kanske Marie Engelke Hjalmarsson vet som skrivit av Elkans handskrivna brev till Selma Lagerlöf och skrivit en bok.