Konsten att försvinna (2025) av Ellen Mattson.
De gamla vännerna samlas en söndags eftermiddag i konstnärens ateljé. Detta är något de ofta gör men den här dagen avtäcker konstnären en tavla som dramatiskt rubbar allas cirklar. Tavlan återger dem och deras vänskap, men med små förskjutningar som komplicerar bilden av relationer som aldrig tidigare ifrågasatts. I Konsten att försvinna skildrar Ellen Mattson en sammansvetsad grupp vars vänskapsband prövas på ett både överraskande och oroande vis. Och när allt är uttytt är ingenting längre sig likt.
"Det hade varit en dag med sol, hon övergick till minnet av sol, stickande och stingande midsommarsol och fastklibbad skjorta fast de suttit nästan inkrupna i skuggan bland syrenerna. Sedan kom den stora amerikanska bilen och hon lockades tillbaka in i sin verkstad där hon stannat och där hon förmodligen skulle hålla sig kvar ännu ett tag, fast Lasses tysta närvaro bakom henne signalerade ogillande budskap om det skadliga i hennes val och det nödvändiga i omväxling och utveckling, han signalerade som en tidskriftsartikel med rubriken Så finner du en ny mening, hur hur, ja, du tar exempelvis upp en gammal hobby eller en du ännu inte prövat, målning med akrylfärg, långa fotvandringar i någon nationalpark, men spring inte och göm dig i ditt stora tumma rum, försvinn inte på ett sätt som är ouppnåeligt för andra, försvinn meningsfullt och begripligt, köp en gård på landet eller stäng in dig och skriv en bok om 1700-talets kyrkomåleri, något som faktiskt skulle vara möjligt, det skulle jag faktiskt kunna göra, men hon visste att det inte skulle ske och att hon ville behålla allt för sig själv, som ett ensamt barn" (sid 161)
