Jordskalvet av Nina Bouraoui

Jordskalvet (Le jour du séisme 1999) av Nina Bouraoui
Med havet som symbol, det enda som egentligen ligger mellan henne och Algeriet, förklarar Bouraoui hur allting samtidigt kan finnas nära och långt bort. Och tillsammans med en otroligt rytmiskt skicklig interpunktion förmedlar hon också jordskalvet genom texten, då den poetiskt ryckiga rytmen och de uppryckta fragmenten skapar en läsning som bäst kan liknas vid ett skalv. En prosalyrisk och poetiskt fragmentarisk roman.

Min barndom öppnar trädgården, el boustain. Min barndom föreskriver och påbjuder. Den bygger en skola, el madrassa. Den tar och ersätter. Den skriver, bataba. Barndomen är en öppen plats. Den är, uppburen. Den är, i närheten. Den blir en kropp, en röst, en riktning. Den bär två ansikten. Den existerar, fortfarande. Den svämmar över. Den ryms på en dag. Den blir kvar, för alltid. Den överförs. Den skapar - åmala - minnet.
    Min barndom slukar mitt liv. (sid 44)

Tiden & den fria viljan av Henri Bergson

Tiden & den fria viljan (1889) av Henri Bergson.
Den franske filosofen Henri Bergson hade stort inflytande på författare, vetenskapsmän och tänkare under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Han vände sig mot en äldre filosofitradition och hävdade att verkligheten visserligen måste förstås vetenskapligt, men att utgångspunkten i kvantitativ analys får oss att misskänna dess subjektiva dimension.
I sitt mest kända verk, Tiden och den fria viljan undersöker Bergson hur "omedelbara medvetenhetsfakta" framträder i det nuflöde som är mer grundläggande än rummet och kännetecknas av kvalitativ förändring. Människan är ett slags förtätning av allt hon har levt, och genom att omfatta sin historia i en skapande akt kan hon uttrycka sin frihet. Trots sin djupa skepsis mot språket var Bergson en populär författare, ett slags intellektuell superstjärna med världsrykte. Han belönades med Nobelpriset i litteratur 1927.

Henri Bergson föddes i Paris 1859. Som filosof intresserade han sig särskilt för gränsområdet mellan vetenskap och metafysik. 1914 valdes han som den första juden in i Franska akademien. Han avled 1941, enligt legenden av en förkylning som han ådrog sig när han köade för att bli registrerad som jude av ockupationsmakten, trots att Vichyregeringen velat undanta honom från de nya lagarna.

De djupa känslorna
Kanske består problemets svårighet huvudsakligen däri att vi med samma namn beteckningar och på samma sätt föreställer oss intensitet av mycket olika art, såsom t.ex. intensiteten hos en känsla, en förnimmelse, eller en ansträngning. Den senare åtföljs av en muskelförnimmelse, och själva förnimmelserna är knutna till vissa fysiska betingelser, vilka sannolikt har något inflytande på uppskattningen av intensitetsgraden; de är fenomen som försiggår på medvetandets yta och som ständigt, vilket vi längre fram ska få se, är knutna till uppfattningen av en rörelse eller ett yttre föremål. Vissa själstillstånd tycks oss emellertid med rätt eller orätt vara sig själva nog: så t.ex. den djupa glädjen och sorgen, de reflekterade passionerna, de estetiska känslorna. (sid 23)

Nobelpris i litteratur 1927
”som ett erkännande åt hans rika och livgivande idéer och den glänsande konst varmed de framburits” (Svenska Akademien)

Ah, mon beau château : Chenonceaux – kvinnornas slott av Marguerite Yourcenar

Ah, mon beau château : Chenonceaux – kvinnornas slott (2026) av Marguerite Yourcenar, första kvinna som valdes in i Franska akademien 1980.
Chenonceaux, det mest berömda av slotten i Loiredalen, var länge ett hem för drottningar och älskarinnor, en scen för kärlek, intriger och maktspel, ett vittne till historiens växlingar. I denna essä låter Marguerite Yourcenar byggnaden själv träda fram som berättare.
Med sin sedvanliga klarsyn, inlevelseförmåga och lyhördhet lyfter Yourcenar fram kvinnorna som format platsen genom sekler av skapande, sorg och glädje.
Ah, mon beau château är en fascinerande historisk berättelse och samtidigt en meditativ betraktelse över livets betingelser och tidens gång. Ah, mon beau château är en fascinerande historisk berättelse och samtidigt en meditativ betraktelse över livets betingelser och tidens gång.
Vi besökte några slott i Loiredalen för ett par år sedan. bernur har läst: HÄR.

En änka övervakade dess byggnation, en annan berikade det med sin legend. Denna juvel i sten har framkallar eller intensifierat änkornas svartsjuka passioner. Kärlekens slott enligt vissa turistguider, men snarare ett slott av världslig beräkning och finansiell manipulation samt även ad dessas misslyckanden, en plats för sorg och bekymmer eller den isolerade ålderdomen, utsatt för rättstvister som följt på konkurser eller inträffat i slutet av en regeringstid, tyngt av skulder lika mycket som berikat av minnen, och ändå för evigt upplyst av strålglansen från fester som givits mellan gårdagens och morgondagens osäkerheter.

Den rena och tillämpade an-arkins grundsatser

Den rena och tillämpade an-arkins grundsatser (2025) av Paul Valéry.
Översättning och förord: Horace Engdahl.
Valéry var en av förra seklets viktigaste franska författare. Som ung ingick Valéry i kretsen kring Stéphane Mallarmé och blev 1925 invald i Franska akademien. Hans författarskap omfattar många genrer (poesi, dramatik, berättelser, filosofiska dialoger, essäer) och från tjugotalets mitt var han en intellektuell institution inte bara i Frankrike utan i hela Europa.
Den rena och tillämpade an-arkins grund­satser är en samling anteckningar som Valéry gjorde under 1930-talets slut. Texten bär Valérys signum, den är förtätad och lapidarisk, utmanande och provocerande. bernur har läst: HÄR.

Att dela lika
Hatet, grymhet, hyckleriet, dumheten, rofferiet etc. hör inte hemma hos något särskilt parti, dumheten och villfarelsen inte hos någon särskild regim (är inte utmärkande för den).
   Villfarelsen har inget system. (sid 42)

Rummets rymder

Rummets rymder (Espèces despaces) av Georges Perec är en bok som berättar om skrivandets olika former; inköpslistor, mötesanteckningar, trista formulär, citat, brev, essäer, dikter. Översättaren Fredrik Rönnbäck har gjort bra jobb. "Platser där jag har sovit", har Perec koll på. Hemma hos sig föredrar han bredvid sängen lokalradiospelande musik ur olika genrer, då och då avbrutna av lågmälda meddelanden om trafikstockningar. Perec rör sig mellan mikrobetraktelser från egen säng till gatan, staden, landet, rymden. Han zomar ut med ord. Det finns även index över orden.