Ett samtal med Rebecca Kjellberg om hennes översättning av Susanne Kerckhoffs klassiker "Breven från Berlin".
I ett samtal med författaren och Berlinkännaren Valle Wigers berättar Rebecca Kjellberg om sin översättning av Susanne Kerckhoffs "Breven från Berlin": en storslagen men bortglömd brevroman som utkom redan 1948.
I Berlin anno 1947 lever Helene som skriver tretton brev till sin judiske ungdomsvän i Paris, dit han flydde nazisterna redan före kriget. Breven skrivs i ett sönderbombat Berlin, men i centrum står inte svälten och eländet, utan följderna av en moralisk härdsmälta som kort efter kriget fortfarande genomsyrar hela samhället.
Susanne Kerckhoff (1918–1950) växte upp i ett liberalt medelklasshem i västra Berlin. Efter freden 1945 gjorde hon en kometartad karriär som journalist och författare och blev något av en kulturcelebritet i Östberlin. Hennes liv och författargärning blev dock kort, endast 32 år gammal tog hon sitt liv.
Rebecca Kjellberg är översättare, redaktör och recensent, och kanske mest känd för sin översättning av Marlen Haushofers klassiker Väggen. Vi bjuder på uppläsning, snacks och något att dricka. Och så finns självklart boken att köpa.
Susanne Kerckhoff var en modig författare och humanist. Med Breven från Berlin gav hon en träffande bild av den ”politisk-psykologiska blandskogen i efterkrigstidens Tyskland”. De politiska detaljkunskaperna, frenesin hon närmade sig alla tänkbara tabun och hennes bestämda försvar av sin egen position ”mellan stolarna” blev en omedelbar sensation men provocerade också. Men hon var oförvägen och före sin tid. Många av de tankegångar som hon presenterar i sin brevroman fick genomslag först flera decennier efter hennes bortgång när Tyskland på allvar börjar bearbeta den kollektiva skulden.
