Människan och läsandet

Finns många böcker om läsandet, bra höstläsning.

Människan och läsandet : aspekter på en livsavgörande aktivitet (2024) av [red] Stina Otterberg Engdahl, StolpeDick Claésson, Joel Halldorf, Bengt Jangfeldt, Rebecka Kärde, Kristoffer Leandoe.
Antologin ser närmare frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige.  bernur har läst: HÄR.

En historia om läsning (2005) av Alberto Manguel är en lärd och lysten bok som man läser som en äventyrsroman. Det handlar om bibliotek och bokskatter, om tillåten och förbjuden läsning, om boktjuvar och bokbrännare och om egendomliga läsmaskiner. Vårt sätt att läsa är nyckeln till hur vi uppfattar världen omkring oss. På ett mer privat plan ser vi hur de böcker som blivit verkligt betydelsefulla för oss speglar vår egen livshistoria. Alberto Manguel föddes i Buenos Aires där han i ungdomen läste högt för den blinde Jorge Luis Borges.

Universitetsmorden av Irma Prant

Universitetsmorden (2026) av Irma Prant.
Boken kretsar kring ett till synes djurrättsmotiverat mord på Stockholms universitet, där utredningen gradvis blottlägger äldre universitetskonflikter, gamla lojaliteter och ett förflutet som aldrig riktigt har begravts. I centrum står polisutredaren Thomas Falkman, en oerfaren civil utredare, vars jakt på en gärningsperson samtidigt ger en inblick i hur universitetsvärlden skyddar sig själv och hur gamla oförrätter kan omvandlas till våldsam hämnd.

   "Under färden in till Svante Arrhenius väg, en knapp mil, hann Fredrik fundera på vem det kunde vara som hade råkat illa ut. Det måste vara någon av de äldre som hade fått en hjärtinfarkt eller något liknande. Men så tidigt en måndagsmorgon? Kanske hade det redan hänt på söndagen? Det var inte ovanligt att personal jobbade även på helgerna. Det kunde vara viktiga prover som behövde hanteras dagligen. Eller ett djurförsök där man ändrade förutsättningarna dag för dag. Djuren hade inte så bra pejl på veckodagar, så man fick finna sig i sjudagarsvecka i sådana lägen.
      Vem kunde den olycklige vara? Professor Adelman var pensionsmässig, egentligen överårig, och hade haft lite svårt med rörligheten. Det kanske var kopplat till ett dåligt hjärta? Näst äldst var professor Silfver, men hon såg pigg ut senast han såg henne, och det var bara ett par dagar sedan. Och säkerhetschefen hade sagt ”han”, det trodde Fredrik att han mindes. Eller så var det Lundström, lektorn som det aldrig blev något mer av." (sid 34)

Vad är en klassiker?

"Om det finns ett ord som vi kan fastna vid, som kan uttrycka det mesta möjliga av vad jag menar med termen "en klassiker", är det ordet mogenhet." (sid 9)

"Vi träffar på poeter av detta slag vid slutet av varje tidsålder, poeter som endast har känsla för det förflutna, eller alternativt poeter vilkas hopp om framtiden är grundat på försöket att förneka det förflutna. Om den litterära skaparkraften kan leva kvar hos ett folk beror följaktligen på om det kan hålla uppe en omedveten balans mellan tradition i vidare mening - den kollektiva personligheten, så att säga, realiserad i det förflutnas litteratur - och den levande generationens originalitet." (sid 14)

"Vi måste alltså till vår lista på klassikerns karakteristiska egenskaper lägga till mångsidigheten. Det klassiska måste inom sina formella gränser uttrycka det mesta möjliga av hela den känsloskala som representerar karaktären hos det folk som talar språket. Det kommer att representera allt detta när det är som bäst, och det kommer också att få den vidsträcktaste verkan: hos det folk det tillhör kommer det att finna gensvar bland människornas alla klasser och stånd." (sid 28)

Vad är en klassiker? (1948) av T.S. Eliot innehåller essäer om Vergilius, Dante, William Blake, Pascal, Baudelaire och annat intressant - fortfarande läsvärt efter nästan åttio år.

vad är lyrik?

Varför är ordet 'lyrik' intressant nu?
– Ett skäl till att ordet "lyrik" är intressant nu är troligen för att det har överlevt i engelskans "lyrics", det vill säga låttext, och återvänt till oss genom bland annat internet, där det engelska språket dominerar. Dagens sjungna lyrik, sånger, låtar, rapmusik, kan betraktas som lyrik i dess mest grundläggande antika betydelse. Även om den traditionella lyran inte är så vanlig idag.

"Dagens sjungna lyrik, sånger, låtar, rapmusik, kan betraktas som lyrik i dess mest grundläggande antika betydelse."
Johan Alfredsson, universitetslektor i litteraturvetenskap.

Poesins platser : om diktens betydelse i perifera och populära rum (2023) av Johan Alfredsson & Julia Pennlert (red.).
Poesin lever. Den finns runt omkring oss på olika platser, plattformar och i olika format. Förutom på de mer sedvanliga platserna, som i den tryckta diktsamlingen, skolan och traditionella medier, möter vi den även i låttexter, på sociala medier, i form av slagord och i förförande reklam. Poesin kan vara allvarlig och livsavgörande för individen, men också lekfull och rolig, och därigenom fungera som ett socialt kitt mellan människor.

Genom att visa hur poesin används och var den finns presenterar antologin Poesins platser en brokig terräng av rörliga poetiska praktiker både i samtiden och historien. Författarna intar olika positioner vilket ger en möjlighet att ställa frågor inte bara kring poesins platser, utan också kring dess position i vardagen och samhället, och dess relation till livets stora frågor.

I antologin medverkar Carina Agnesdotter, Johan Alfredsson, Ann Boglind, Heidi Höglund, Sofia Jusslin, Carl Jönsson, Jörgen Mattlar, Namdar Nasser, Olle Nordberg, Anna Nordlund, Catrin Norrby, Julia Pennlert, Elisabeth Punzi, Lena Rogström, Mats O. Svensson och Maria Wennerström Wohrne