Jag är anglofil och biblioman

Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos (CLICK on images to enlarge)

Leta i den här bloggen:

Visar inlägg med etikett Dickinson Emily. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dickinson Emily. Visa alla inlägg

3.8.26

Om varmhållning av levande döda av Isabella Nilsson


Om varmhållning av levande döda (2026) av Isabella Nilsson.
En stillsam uppgörelse med idén om litteraturen som en läkande kraft. I elva texter fördelade över årets fyra årstider berättar Isabella Nilsson om en avsides tillvaro präglad av smärtan och njutningen i att sakta men säkert skriva ihjäl sig. Läsningen mer givande om man är lite bekant med Emily Dickinson, Anna Greta Wide, Marguerite Duras, Malte Persson, m.fl. Jag har bloggat om dem. Nilsson översätter själv olika texter och nämner flera bra översättare.
En bladvändare som andra Isabella Nilssons böcker. bernur har läst: HÄR.


En bok för Ingen : brev från en underpresterande övermänniska (2022) av Isabella Nilsson var nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2023.

21.7.26

Hur läsa och varför av Harold Bloom

"Vi bör läsa i många syften, och få rikligt och varierande utbyte av vår läsning, men uppodlandet av ett självständigt medvetande är utan tvivel ett huvudsyfte när man läser djupt, och det kanske största utbyte man kan ha av litteraturen. Livsglädje och insikt: det är sådana sidor av den ensamme läsarens medvetande som stärks mest av hennes läsning." (sid 209)
Hur läsa och varför av den amerikanske litteraturvetaren Harold Bloom har varit svår att få tag på. Bloom inleder med att guida genom de stora genrerna poesi, roman, novell, drama. Och sedan vidare till sina lyrik-älsklingar: William Shakespeare, John Milton, William Blake, Emily Dickinson och andra, innan han introducerar sitt hemlands epik (berättande litteratur).

Bloom tycker mycket om Noveller. Han är en beläst klok man, en behöver inte alltid hålla med honom, men han är riktigt givande läsning. Hans tankar och funderingar väcker ens egna tankar till liv. God litteratur får en att tänka, får en att lära känna sig själv. Bloom har inga pekpinnar, bara förslag till hur man kan läsa. Att lyssna/läsa en bra bok kan vara bättre än lyssna till en annan människa, skriver han. Är man inte den ensamma läsaren, så finns det mycket intressant att prata om med andra bokläsare.

Boken är riktigt rolig läsning, jag läser några kapitel varje varm sommardag och tänker: Imorgon får jag läsa vad Bloom tycker om William Wordsworth! "Läser man över huvud taget modern poesi, då har man på sätt och vis läst William Wordsworth, även om man aldrig läst honom" (sid 141) skriver han. Själv kan jag ju inte jämföra eller lyfta fram det bästa av äldre engelsk poesi; äldre ord, begrepp vilka är omöjligt att googla till, men Bloom ger intressanta vinklar. Så jag hoppade inte över en enda sida i kapitlet Dikter.

"Att vara ensam är vanligen det som kännetecknar våra livsvillkor; hur ska vi befolka denna ensamhet? Dikter kan hjälpa oss att tala med oss själva mer redigt och mer uttömmande, och avlyssna det vi säger." (sid 91)

Bland Romaner finns det en del klassiker man läst, eller har avsikt att läsa; Emma avJane Austen, Henry James, Dickens, Stendhal, Proust, Mann och andra. Melville, Faulkner, Toni Morrison. Skådespel lyfter fram Shakespeare, Ibsen, Oscar Wilde. Bloom avslöjar mycket om handlingen, en får nog ut mest av Bloom om man läst böckerna först och sedan studerar, hur Bloom lyfter fram det läsvärda och jämför med andra författare. Nu kommer jag säga igenkännande "aha!" betydligt oftare när jag läser bra litteratur.

"Inledningsvis pekade jag i förbigående på det faktum att antalet seriösa romanläsare krymper i rask takt, och när jag läser om Proust inser jag att flykten från romanen måste ses som ett utdömande av vishetslitteraturen. Ty var finner vi visdom i våra dagar?" (sid 225)

23.5.26

Emily Dickinson's Gardening Life


Emily Dickinson's Gardening Life med underbara illustrationer,
hon tyckte mycket om sin trädgård.
En njutning att läsa och se på alla fina bilder.
Trädgården var viktig även för Emilys skrivande.

12.4.26

Himmelska sår av Emily Dickinson

"De fyra fönstren i Emily Dickinsons rum vette åt söder och väster. Det var ett stort vackert rum, och ljust. Dickinson var beroende av ljus, hennes ögon var svaga. Hälften av hennes 1775 r innehåller referenser till ljus. Hälften av hennes 1775 dikter innehåller referenser till ljus. Om den här faskikeln har ett motiv kan det sägas vara ljuset, dess skiftningar. Här är det sol och himmel, norrsken, regnbåge, stjärnhimlar, solstånd och solnedgångar."
"Hopp" är en sak med fjädrar -
Uppflugen i själen -
Den sjunger sången utan ord -
Och slutar aldrig - aldrig -


Ulf Karl Olov Nilsson UKON har översatt med Jenny Tunedal:
Faskikel 26 - Vi leker inte på gravar
Faskikel 34 - Ändlös rosmarin
Faskikel 40 - De enda nyheterna.
Faskikel 13 - Himmelska sår nu klar.

28.2.26

Emily Dickinson på bokrea 2026


Dikter av Emily Dickinson, Modernista.
Översättning av Ann-Marie Vinde (1934-2017). Svårt hitta äldre böcker, gamla texter trycks om.
I stort sett avskärmad från omvärlden tillbringade Emily Dickinson nästan all sin tid i föräldrahemmet i Amherst, Massachusetts, där hon oupphörligen arbetade på sina dikter. Hon läste, skrev, redigerade, men de få publiceringar som skedde under hennes livstid var uteslutande resultatet av att vänner på eget bevåg skickat in enstaka alster. Först efter Dickinsons död 1886 blev den verkliga omfattningen av författarskapet tydlig, då hennes syster fann över 1700 kvarlämnade dikter. Fyra år senare publicerades den första samlingen och sedan dess har de fortsatt vara i tryck.
     Med sin säregna stil var Emily Dickinson en otypisk poet för sin tid. Trots att hon publicerades redan 1858 var det inte förrän i början av 1900-talet som en bredare uppskattning av de moderna dragen i hennes poesi växte fram. I dag räknas hon som en av de största amerikanska poeterna. I denna volym samlas 92 av Emily Dickinsons mest framstående dikter, översättning av Ann-Marie Vinde.

Min flod flyter mot dig, Poeter tänder bara lampor av Emily Dickinson.
Översättning av Ann-Marie Vinde (1934-2017).
Emily Dickinson (1830–1886) fick inte studera för sin far. I hemlighet skrev hon över tusen dikter, vilka hennes syster publicerade efter hennes död. Dikter har korta rader, saknar titlar, vanligt tema är död och odödlighet. Mycket finns översatt till svenska.

10.2.26

Världens minsta skräck av Emily Dickinson


Världens minsta skräck av Emily Dickinson, Faskikel 20.
Även förordet läsvärt, fin introduktion till författaren och hennes 1775 dikter.

Så sjukt - att vänta - på en annan plats - än din -
Jag förstod det igår kväll - någon ville näsla sig in -
Tänkte - kanske - jag såg trött ut - eller ensam -
Sliten itu - av osagd smärta - eller nästan -



Ulf Karl Olov Nilsson UKON har översatt med Jenny Tunedal:
Faskikel 26 - Vi leker inte på gravar
Faskikel 34 - Ändlös rosmarin
Faskikel 40 - De enda nyheterna.
Faskikel 13 - Himmelska sår nu klar.
Faskikel 20 - Världens minsta skräck.

Etiketter

af Enehjelm Helen Algeriet Andersson Erik antikvariat Anyuru Johannes Argentina Augustpris Augustpriset Augustprisvinnare Austen Jane Australien autofiktion barnbok Belgien Bibliotek bibliotek eget biografi Biografier Black Lives Matter Blyton Enid Bohman Therese bokhylla egen bokmärke Bokmässan 2026 bokpärla Bokpärlor Borges Jorge Luis Bowen Elizabeth Boyd Hilary Boye Karin Brasilien Bremer Fredrika Brontë brunnslockspoesi Brøgger Suzanne Burman Carina böcker om böcker Christie Agatha Colgan Jenny comfort reads Dagbok Dahlström Magnus Danius Sara Danskt debut debut. deckare Dickinson Emily Dillard Annie Duras Marguerite Dylan Bob dystopi Elkan Sophie Engdahl Horace England England Cornwall England London England Skottland England Wales Ernaux Annie Essäer faktabok Faktaböcker fantasy feelgood Fem en fredag film Filmer filosofi Finland Finlandiapriset finska författare fragment fransk Franskt fyrar fysik Gaza Grekland Gunnar D. Hansson Gurnah Abdulrazak Göteborg Handke Peter Hazelwood Ali Historia humor hushåll Indien Irland Irland Aran Irlands litterära giganter Israel Italien J.R.R. Tolkien Japan Joyce James Joyce Ulysses julböcker julklapp Kanada Keegan Claire Kenya Kincaid Jamaica klassiker Knausgård Knausgård Karl Ove kokböcker Konst Kracht Christian kulturfråga Kulturkanon kungligt kvinnliga Nobelpristagare Lagerlöf Selma Leandoer Kristoffer Litteraturpristolvan 2020 Litterär merchandise Litterär plats Litterära essäer London lyrik Lyttkens Alice M. W. Craven Malmsten Bodil McFadden Freida Mexiko Munthe Christian musik Nilsson Isabella Nobelpristagare nominerad till Augustpriset Nordiska rådets litteraturpris Norge novell Noveller novelltolvan page-turner Per Magnus Johansson Persson Malte Polen Portugal Priestley J.B Proust Marcel queer read old books recensionsex resor roman 2026 romaner 2013 romaner 2017 romaner 2018 romaner 2019 romaner 2020 romaner 2021 romaner 2022 romaner 2023 romaner 2024 romaner 2025 romaner 2026 Rumänien Runebergspriset Ryssland Sackville-West Vita Sandgren Lydia Schulman Alex Schweiz science fiction seriebok Shakespeare William Simone de Beauvoir Skottland skrivande slow reading smakbit Smakebit på søndag Smith Nicko Spanien sport hälsa spänning Stagnelius Erik Johan Stein Gertrude Strindberg August Svenska Akademien Sydkorea Sydvietnam Teater tidningar Tikkanen Märta tisdagstrio traditioner Tremblay Lise Trädgård Tyskland Tyskt UKON Ulf Karl Olov Nilsson Ukraina Ungern universitetsvärlden USA Valéry Paul vampyrer veckans kulturfråga Wide Anna Greta Wigers Valle Witt-Brattström Ebba Woolf Virginia Yeats W. B. Yeats W.B young adults Österrike