Fråga 7 av Richard Flanagan

Fråga 7 (Question 7 2023) av Richard Flanagan.
Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I Fråga 7 försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker.
Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits – fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman. Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. Fråga 7 är en oförglömlig och ojämförlig historia – om liv och öde, kolonialism och arv – från en av vår tids mest betydande internationella författare.
Författaren och feministen Rebecca West blev god vän med H.G. Wells.

   "Att baka bröd var mammas sätt att hitta tillbaka till det förflutna. Hon lämnade aldrig riktigt barndomens gård på den karta nordvästkusten, ändå till slutet bar hon precis som sin fattiga bonde till far kläderna tills de föll i trasor, hon bakade fortfarande bröd varje dag, sparade fortfarande stekflottet och åt det njutningsfullt på rostat bröd, åt fortfarande resterna från andras tallrikar när middagen var över, var fortfarande rädd för det hon kallade slöseri." (sid 192)

Utsikter av Christian Munthe

Utsikter (2022) av Christian Munthe, som är professor i praktisk filosofi och denna är hans debut som skönlitterär författare. Boken innehåller åtta fristående noveller som flätar samman teman om flykt, hav, vyer, våld och framtid till en tät väv om människans villkor och utsikter.

Havsbandet utmanar prövade öbor med tid, glömska, väder, strandgods och vrede. På två procent socker överlever onkel Avrum, Solomon och Leah förtryck, flykt och sina egna val. Sanningen är till salu, men Oskar Kamp kommer till vetenskapens räddning. En glömd fartygskatastrof och ett möte på Djurgården får Hermés-scarfen att falla som en slöja och beseglar pojken Sinas framtid. Pandemins flimrande skärmar och osäkra uppkoppling binder familjen samman och tvingar dem i sär, medan fantasin fyller i där bandbredd och samhälle brister. En lojal medborgare får slutligen sin rättmätiga vila i nationens trygga sköte. Mänsklighetens sista flykt kräver Jonna Gudridsdotters offer, maskinernas bistånd och ett omöjligt val med självskrivet slut. Alltmedan vålnaden väntar med viskningen redo i det uråldriga templets febriga hjärta.

"Ett och ett halvt år senare tvingade Weserübung [kodnamnet för Tysklands invasion av Norge och Danmark den 9 april 1940] dem hals över huvud till fortsatt flykt över svenska gränsen. Åtskilliga enkönade interneringsläger för politiskt suspekta utlänningar, och med dottern i tillfälliga fosterhem medan undersökningar vidtogs, blev det en respit på äktenskapet. Under besöket härom året hade dottern

Flera smakbitar hos: Mia.

låtit Leah förstå att han tydligen fortfarande, efter nästan trettio år i Sverige, förvägrades medborgarskap - än idag var det bara statslösheten som räddade honom från deportation." (sid 49)

Netanyahus av Joshua Cohen

Netanyahus : en redogörelse för en mindre och när allt kommer omkring rentav försumbar episod i historien om en mycket känd familj av Joshua Cohen, belönades med Pulitzerpriset 2022.
Cohan fick anekdoten berättad av den legendariske litteraturkritikern: Harold Bloom.

Vem är den mytomspunne Ben-Zion Netanyahu, som med hustru och tre söner (varav en heter Benjamin) anländer till Corbin College i den universitetstäta delstaten New York vintern 1960? Historikern Ruben Blum har blivit ålagd att vara hans värd och dras direkt in i en rad märkvärdiga händelser som utspelar sig kring den israeliske forskaren och snart är ingenting i den sömniga universitetsmiljön sig likt.
Den kritikerhyllade och Pulitzerprisbelönade Netanyahus är en roman om judisk identitet, amerikanskt universitets­liv och om politiska utopier och tragedier. Med drastisk humor och ett språk som forsar fram över sidorna får Joshua Cohen 1900-­talets historia att mullra på ett helt nytt sätt.

"Hans entusiasm påverkade alla och fick varje fråga att framstå som akut. När han till exempel förbjöd användandet av engelskspråkiga texter på sina seminarier utvecklade de studenter som inte hoppade av kursen anmärkningsvärda färdigheter i hebreiska. Och när någon vid fakulteten villr införa krav på att man skulle bära kalott inne på högskoleområdet förhandlade Ben fram en kompromiss som undantog kristna och studenter som var på väg att göra ett utbytesår i Israel från kravet. Detta var sionism i praktiken" (sid 65)

Den levande Stagnelius

Den levande Stagnelius : uppsatser och hyllningar till 200-årsminnet av skaldens dödsdag den 3 april 1823 / redaktörer: Anders Marell och Niklas Rådström.
År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Göran Greider skriver om Stagnelius fulhet:
Stagnelius fula ansikte - trots att jag och alla andra sett det från sidan, på ett kvasiporträtt - är ett ansikte att vandra in i hans dikter på. I en tid, vår närvarande, som blivit alltmer extremt bildsatt och allt mindre skriven i bokstäver, stirrar jag på Stagnelius' porträtt och ser det myllra av text och minnen av en svensklärare jag verkligen tyckte om.

Anders Olsson (professor i litteraturvetenskap, Akademiledamot) skriver om:
Drömmen om frihet hos Stagnelius, som dog bara 29 år gammal. Det finns i den modena litteraturen två beprövade sätt att omvandla kroppens begär i skrift, antingen svälta ut det eller övertrumfa det. Antingen askesens eller övermåttens väg. För vår tids svältkonstnärer, en Kafka, en Simone Weil eller Joyce Carol Oates, är den förra vägen given.Fångenskapen i köttet omvandlades i skriftens frihet. Men Stagnelius förblir kärlekens och apoteosens diktare därför att han kan tänka sig en väg från det jordiska till det himmelska. Metafysiken är inte död.

Heptameron av Margareta av Navarra

Heptameron av Margareta av Navarra.
Margareta av Navarra (1492–1549) fullbordade aldrig sina hundra berättelser, men de 72 historier, som publicerades postumt 1559 under titeln Heptameron, visar lekfullt hur moral och omoral ofta är inflätade i varandra – särskilt när det handlar om kärlekens och relationernas dynamik mellan män och kvinnor – och ger en tankeväckande bild av mänskliga brister och förtjänster. En bladvändare på 621 sidor. Nyöversättning av Carin Franzén professor i litteraturvetenskap, och fantastiskt förord av Karolina Ramqvist. Utgåvan lyfter fram verkets moderna psykologiska observationer.

Boken består av 72 noveller som skildras av en grupp aristokrater som sökt skydd i ett kloster i Pyrenéerna på grund av översvämningar. Inspirerad av Boccaccios Decamerone. Varje historia avbryts av livliga moraliska diskussioner mellan berättarna. Verket utforskar skickligt relationer, maktstrukturer, köttslig kärlek och kyrkans hyckleri. Det är känt för sina plötsliga kast mellan höviska ideal, listighet och våldsamheter. Hövisk kärlek i alla dess former. En fröjd att läsa en bok på riktigt välskriven svenska.

Miroir de l'âme pécheresse. Prästerna sade sig inte själva ha läst den långa dikten, men de europeiska kungahusens kvinnor skickade den till varandra. Den lästes av prinsessan Elizabeth av England, som 1544, när hon var elva år och tvingad från hovet på grund av att hon dragit till sig en mans olämpliga uppmärksamhet, översatte den i sin helhet, som en försoningsgåva till sin far Henry VIII, eller snarare till hans sjätte fru Katherine Parr. Det säger kanske något om Margareta av Navarres författarröst att en elvaårig läsare identifierar sig så starkt med det medelålders diktjaget att hon gör om det till sitt eget, skriver "jag, Elizabeth" där texten lyder "jag, Margarete". (sid 21)

kärlek till berg

Marry me in Yosemite, ett konstigt namn på en bra trevlig film i TV4 som berättar om vackra berg i nationalparken Yosemite i USA, om unga bergsklättrare, urbefolkningens historia. Riktig bra och intressant film.
Fotojournalisten Zoe får i uppdrag att göra en fotobok om naturen i nationalparken Yosemite, där hon får hjälp av den lokala naturvårdaren Jack.
Väl på plats stöter hon på naturvårdaren Jack Harlow som bor i en stuga i bergen. Efter en och annan fnurra dem emellan så går han till slut med på att guida henne i vildmarken under några dagar. Romantisk feelgood med Cindy Busby och Tyler Harlow.
Så jag blev nyfiken och kollade på biblioteket och hittade: Ett hem i bergen : min första sommar i Sierra Nevada av författaren John Muir, och (My first summer in the Sierra av John Muir, född 1838 i Dunbar, död 1914 i Los Angeles, en skotsk-amerikansk filosof, glaciolog och naturforskare.)

gamla kokböcker är historieböcker

Tidskriften Essä har olika teman, i nr 8 synas Carl Butlers kokbok (1976 ”årets julklapp”) som är en av de mest kända svenska kokböckerna i modern tid. Den förnyade både matfotografiet ochden  allmänna inställningen till matlagning. I det här numret av ESSÄ utgörs källtexten av recept ur kokboken. De som tagit sin ­utgångs­punkt i dessa recept för att skriva varsin essä är:

* Carl Johan de Geer - Rörstrandsgatan 11. ”Boken kom att finnas i otroligt många hem och det ansågs att den fick svenska män att laga mat i större utsträckning än tidigare. En maträtt kunde sättas samman bit för bit, efter noggranna instruktioner, precis som en ikea-möbel. Sades det. Nej, Butlers råd liknar inte ikeas instruktioner.”

* Jenny Damberg - Bilder på mat. ”För en samtida gom är det uppenbart att Carl Butler saknar vissa råvaror som hade gjort rätterna bättre och godare. Kokosmjölk är en sådan, färsk koriander, smetana, currypasta och bra färdigkokta bönor på burk är idag självklara produkter.”

* Klas Östergren - Coq au vin. Östergren som tillbringat en tid i Paris skriver: ”Butlers coq au vinsmakade exakt som den skulle. Det tyckte jag redan då och det tycker jag än idag.”

* Karsten Thurfjell - Vin à la Butler. Thurfjell lovordar också de färdigkokta baljväxter som idag finns i butiker och minns otaliga rätter från boken. Utbildningstiden med Tore Wretman som började 1947. Butlers bok gjorde sensation när den kom genom sin både pedagogiska och poetiska utformning. En del rätter var felstavade. ”Fram till 1970 var vin inget som vanligt folk drack och allra minst hade man det i maten.”

Mannen som läste böcker av Rachid Benzine

Mannen som läste böcker (L'homme qui lisait des livres) av Rachid Benzine.
Fransk succéroman om Gaza och läsandets revolutionära kraft. På en gata mitt i ett sönderbombat Gaza sitter en gammal man omgiven av staplar av gulnade böcker. Trots att allt omkring honom håller på att raseras fortsätter han att hålla bokhandeln öppen, att läsa och samtala.
När en ung fransk fotograf riktar kameran mot honom blir det början på en oväntad vänskap. Bokhandlaren bjuder fotografen på en kopp te och börjar berätta sin egen dramatiska livshistoria.
Mannen som läste böcker är en stark och poetisk roman om litteraturens roll i tider av krig, förlust och exil. Den är en kärleksförklaring till läsandet som tröst och uppror, ett ömsint och förkrossande vittnesmål om Gaza, och en universell berättelse om vad det innebär att vara människa.

"Mannen vänder ett blad, andas in dess doft, smeker det och försjunker sedan åter i läsningen. Han bär en enkel långärmad skjorta. Den är så urtvättad att man knappt kan ana dess ursprungliga färg. På de slitna grå bomullsbyxorna finns svaga fläckar och damm från Gazas gator. Lädersandalerna är lika slitna som den övriga klädseln. Världen tycks ha stannat upp kring honom. Långa magra och aningen krokiga fingrar vidrör papperet och smeker orden. Fingrar som ser ut att ha bläddrat i böcker sedan tidernas begynnelse." (sid 13)

Tillstånd av belägring : [dikter] av Mahmoud Darwish, en av författarna som nämns i boken.

Flera smakbitar hos: Mia.

EU 2001 och Göteborgskravallerna

Göteborgshändelserna (2006) av Jörgen Gassilewski berättar personligt om kravallerna i Göteborg juni 2001 med anledning av EU-toppmötet och besöket av USA:s president George W. Bush. Avenyen blev sönderslaget, mycket stök.

Jörgen Gassilewski, född 1961 i Göteborg. Det var mycket som hände under dessa dagar, många grupperingar. Nyfikna åskådare i alla åldrar, som ville demonstrera mot olika saker. Det mesta spårade ur, ingen hade koll, varken polisen eller deltagare. Ingen polis blev fälld, det blir poliser sällan.
 (Erik Wijk, född 1963 i Göteborg, har skrivit bl.a. Orätt - Rättsrötan efter Göteborgshändelserna 2003). Har vi lärt oss något? Kommer detta upprepas? Situationen är annan nu.

Även cyklar kommer att få det svårt att komma fram.

Själv minns jag att jag var fast i Tingstadstunneln mellan stora lastbilar, körde en liten bit på cykelbanan för att komma till jobbet nära st Sigfrids plan. Promenad på sönderslagna Avenyn på söndag, ungdomarna som var fast på Hvitfeldtska gymnasiet av polisen… stenkastning.

Enligt O har varit på teater och sett pjäsen: HÄR.

Ryssland 🇷🇺 tisdagstrio

Masha Gessen hade rätt om Putin.

Läst artiklar av Masha Gessen i Göteborgs-Posten om Vladimir Putin och Ryssland, och kanske tänkt att hon överdriver. Masha är född i Moskva, är en journalist och författare verksam i USA och Ryssland, med medborgarskap i båda länderna.
Framtiden är historia : det totalitära Rysslands återkomst av Masha Gessen. Hon tecknar ett skrämmande porträtt av ett Ryssland som inom loppet av en generation återskapat en totalitär stat. Putin har demonterat valsystemet, tagit kontroll över ekonomin, medierna och den lagstiftande makten.
I Mannen utan ansikte skriver hon hur Vladimir Putin efter att ha kommit till makten som premiärminister och därefter president i Ryssland 1999 har Putin gradvis utmanövrerat och eliminerat sina politiska rivaler. Han har nedmonterat landets sköra demokrati, inte minst genom sitt järnhårda grepp om medierna. Som verksam i Ryssland har den rysk-amerikanska journalisten Masha Gessen själv upplevt denna förändring och fått bevittna hur flera av hennes vänner och kolleger trakasserats och försvunnit under oklara omständigheter. Hon företräder den generation som satsade allt på frihetens och demokratins väg för Ryssland efter Sovjetunionens fall. I dag hör hon till dem som går i främsta ledet i demonstrationerna mot valfusk och vanstyre.
I Att överleva envälde uppmanar Masha Gessen oss att vara uppmärksamma på och hålla emot varje tecken till autokrati – och göra det innan det är för sent. I USA hade man dock fria val efter tecken på envälde.

Aleksandr Solzjenitsyn och jag har varit på samma plats, fast jag kom dit femtio år senare. Besökt Solovetskij klostret vid Vita havet, som händelserna handlar om i En dag i Ivan Denisovitjs liv. Nu är det munkkloster igen, då ett sovjetiskt arbetsläger under Gulag-tiden.

Ryssland - temat hos: RobertW.

blommor🌻 tisdagstrio

Från jord till bord : Ellen Keys hem, mat och trädgård (2026) av Louise Lindblom.

Bland blommor : en vandring i Himalaya (2023) av Jamaica Kincaid är en blandning av reseskildring, essä och memoar, som ursprungligen beställdes av tidskriften National Geographics förlag. Idag, tjugo år senare, är den en viktig del av Jamaica Kincaids mångsidiga författarskap.

Den hemliga trädgården : om trädgårdar i litteratur och verklighet av Ronny Ambjörnsson besöker barndomens trädgård, det antika Grekland, renässansens Italien, Edens lustgård, trädgården som en metafor.

Blommor (i handling, på omslag eller i författarnamn)- tisdagstrio hos: RobertW.

Maktens triangel av Alexander Stubb

Maktens triangel : om maktbalansen i den nya världsordningen (The Triangle of Power: Rebalancing the New World Order 2026) av Alexander Stubb ; översättning: Manne Svensson.
Alexander Stubb är Finlands trettonde president. Han har tidigare varit statsminister, finansminister, utrikesminister samt handels- och Europaminister i Finland. Stubb är filosofie doktor och disputerade vid London School of Economics med en avhandling om EU-frågor. Han har arbetat som professor vid European University Institute mm. Utöver sina modersmål svenska och finska, talar han även engelska, franska och tyska.

Den liberala världsordningen som växte fram efter andra världskriget – och expanderade efter det kalla kriget – håller på att nystas upp. Internationellt samarbete har fått ge vika för rivalitet och konflikt och globala normer har urholkats. Vad som händer härnäst kommer att definiera resten av århundradet och sökandet pågår efter ett nytt globalt ramverk – en maktbalans i den nya världsordningen.
I Maktens triangel argumenterar Finlands president Alexander Stubb för att ett nytt internationellt system håller på att ta form, drivet av tre stora krafter: det globala väst, det globala öst och det globala syd. I centrum står den eskalerande konkurrensen mellan USA och Kina. Med utgångspunkt i decennier av erfarenhet vid diplomatins frontlinjer uppmanar Stubb till en värdig utrikespolitik – och varnar samtidigt för att västvärlden kan komma att förlora sin plats i den värld det en gång byggde.

"Även om tillväxten faktiskt har spridits relativt jämnt de senaste decennierna har den globala ojämlikheten ökat. Fattigdomen har återigen börjat stiga i Latinamerika och Afrika söder om Sahara har ersatt Östasien som centrum för världens fattigdom. Pandemins långvariga konsekvenser och problemen med inflation och livsmedelsförsörjning till följd av kriget i Ukraina har ytterligare försvagat utvecklingsutsikterna. Den rikaste procenten i världen äger nu ungefär hälften av hela världens ekonomiska tillgångar." (sid 102)

Ellen Keys hem, mat och trädgård

Från jord till bord : Ellen Keys hem, mat och trädgård (2026) av Louise Lindblom (Blue Publishing).När Ellen Key byggde sitt hem Villa Strand, med fri utsikt över Vättern, var det inte för att enbart uppföra ett hus med trädgård. På Strand förenades skönhet med funktion och nytta. Och människorna, med alla samtal och idéer, var ändå det viktigaste.

Louise Lindblom kan Ellen Key och hennes historia. Hon visar i boken hur huset inrymmer praktiska och finurliga lösningar, och hur trädgården, förutom genom sin skönhet, bidrog till hushållet och middagar med allt från dåtida byggnadsarbetare till kulturelit. Här återges många recept på rätter under den tid som Strand växte fram. I boken finns ett stort antal fotografier, såväl nytagna som historiska.

Trädgården planerades för att vara både vackert blommande och bidra med många olika grönsaker, frukter och bär till köket. I boken framgår vilka växter till trädgården Ellen Key intresserade sig särskilt för. Tidigt på våren plockas även späda nässlor vilka rensas och sköljs. Ellen antecknade såväl maträtter som gäster vid både enklare bjudningar och prominenta middagar. Ellen skriver även ett eget recept för att ta vara på de rester man eventuellt har.

En underbar bok som innehåller allt. Perfekt läsning i trädgården, och som fin present.Väldigt inspirerande bok. Man får lust att börja klippa recept och skriva och skapa en egen kokbok. Odla egna grönsaker som fanns på Villa Strand. Så modern och inspirerande bok med tillbakablickar. En riktig bokpärla.

minns du, gamla goda tider?

Roligt att läsa i gamla illustrerade kokböcker, nästan som historieböcker, man kan se hur livet förändras under åren.
I Husmoderns Köksalmanack 1948 finns det en artikel Diplomatfruar har ordet: Finland där man kan läsa om finska matvanor: "Den vanliga nationalrätten är potatis med fläsksås, och så strömming. Kräftorna äro större och godare i Finland än här, medan räkor inte finns alls. Saffran i bakverk förekommer inte alls"

Spårvagnsresor med Mr Hume av Horace Engdahl

Spårvagnsresor med Mr Hume (2023) av Horace Engdahl. Boken nominerad till Stora Fackbokspriset.
På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slag med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?

Hume var kompis med Gustaf Philip Creutz (1731-1785), en orättvist bortglömd man, enligt Engdahl. Han lyfte den svenska poesin med hededikten Atis och Camilla. Som Gustaf III:s ambassadör i Paris spelade han en viktig roll i den svenska utrikespolitiken.
Vi får följa det parisiska sällskapslivet, hur kvinnorna höjer nivån på diskussioner i salongerna. Man ska inte framhäva sig själv eller ha speciella åsikter. En god stämning viktigt vid samtal. Titeln Döda poeters sällskap av Kleinbaum poppar upp i huvudet. Engdahl är språkkunnig och vi få följa livet som om vi var närvarande själva; intrigerna, samtalen, klädmodet.

Lika bekant som i salongerna är Horace Engdahl i Göteborgs gatuliv, där han har bott centralt några år. Som sällskap har han sin gamla A Treatise of Human Nature av David Hume, med understrykningar från 1964. Det är verklig lyx att få ta del av all den kunskap Engdahl besitter. bernur har läst: HÄR.

Tullias värld av Kerstin Ekman

Tullias värld (2020) av Kerstin Ekman berättar om Ciceros dotter Tullia.
Ekman skriver själv: "Om henne visste jag ingenting i skolan och inte på universitetet. Om man ville ha reda på något om de kvinnor som levde under de stora männens tid så måste man läsa om de stora männen. Det fanns inget annat sätt. Egentligen har vi nästan ingen kunskap om kvinnornas tankar och känslor förrän de själva börjar berätta om dem."

Författaren studerade latin i skolan, och klassisk fornkunskap, hon läste Henrik Schücks svenska litteraturhistorier i Uppsala universitet, men professorn avfärdade kvinnors betydelse i Njáls saga. Torftigt att bara läsa om männens bedrifter, men det var männen som skrev och berättade. Ekman studerade målningar, statyer, gudasagor, bibeln där det ibland nämndes kvinnor med namn.

"Tullia lärde sig dansa men inte överdrivet skickligt för då blev det inte värdigt, utan oanständigt. Spela och sjunga lite skulle hon kunna. Allt måttfullt och passande för den som skulle bli en kultiverad hustru. Nu måste hon lära sig spinna. Sländan och tenen var visserligen symboliska. Hon skulle inte behöva sitta och spinna när hon blev en mater familias. Det skulle slavkvinnorna göra." (sid 65)

Allmän litteraturhistoria av Henrik Schück (1855-1947) berättar om 1800-tals författare, intressant läsning. Långa avsnitt om författare, Lord Byron har fått 110 sidor, djupdykning i bakgrunden till Walter Scotts romaner, John Keats har fått 10 sidor, Shelleys liv och diktande. Shakespeare, Stendhal (1783-1842), Victor Hugo, Alexandre Dumas (1802-1870), Goethe, alla de som föddes och dog före 1880. Vem har hört talas om Ernst Theodor Amadeus Hoffmann (1776-1822), han som skrev den första detektivromanen Fröken de Scuderi (1818). I Tyskland är han ganska stor fortfarande. Väldigt kul läsning, historisk bakgrund, uppfinningar, vem var kär i vem. Henrik Schück verkar själv vara en berest och intressant man.

Gråt : tårarnas filosofi - från antiken till idag av Eric Cullhed

Varför gråter vi? Vad är det egentligen som händer när tårarna kommer, av sorg, av lättnad eller av plötslig glädje? Och varför är gråten, trots att den ligger oss så nära, fortfarande ett av människans mest gåtfulla uttryck?

Välkommen till ett författarbesök och föreläsning med Eric Cullhed, professor i grekiska vid Uppsala universitet, som i sin uppmärksammade debutbok Gråt ger sig ut på en idéhistorisk och existentiell resa genom tårarnas värld. Människan är det enda djur som gråter av känslor, men vad betyder det egentligen, och varför har detta märkliga beteende väckt så stark fascination genom historien?
I boken möter vi filosofer och tänkare som Sigmund Freud, René Descartes och Thomas Hobbes, alla med sina egna teorier om gråtens funktion: som psykologisk ventil, som tecken på kärlek eller som en gest av underlägsenhet. Cullhed visar hur dessa förklaringar ofta motsäger varandra och hur forskare gång på gång har missat tidigare insikter. Ett författarbesök för dig som är nyfiken på människans känsloliv, idéhistoria och de tårar som binder oss samman.
Med skärpa och nyfikenhet sammanför Cullhed idéer från filosofi, teologi, psykologi, biologi och konst för att utveckla den första samlade undersökningen av gråtens väsen. Resultatet är ett pionjärverk som redan väckt internationell uppmärksamhet. I samtal och uppläsning berättar Eric Cullhed om sin forskning och om hur gråten kan förstås som ett språk , ett mänskligt uttryck som rymmer både sårbarhet och styrka, smärta och lycka, och kanske till och med en antydan om livets mening. Ett författarbesök för dig som är nyfiken på människans känsloliv, idéhistoria och de tårar som binder oss samman.

Ah, mon beau château : Chenonceaux – kvinnornas slott av Marguerite Yourcenar

Ah, mon beau château : Chenonceaux – kvinnornas slott (2026) av Marguerite Yourcenar, första kvinna som valdes in i Franska akademien 1980.
Chenonceaux, det mest berömda av slotten i Loiredalen, var länge ett hem för drottningar och älskarinnor, en scen för kärlek, intriger och maktspel, ett vittne till historiens växlingar. I denna essä låter Marguerite Yourcenar byggnaden själv träda fram som berättare.
Med sin sedvanliga klarsyn, inlevelseförmåga och lyhördhet lyfter Yourcenar fram kvinnorna som format platsen genom sekler av skapande, sorg och glädje.
Ah, mon beau château är en fascinerande historisk berättelse och samtidigt en meditativ betraktelse över livets betingelser och tidens gång. Ah, mon beau château är en fascinerande historisk berättelse och samtidigt en meditativ betraktelse över livets betingelser och tidens gång.
Vi besökte några slott i Loiredalen för ett par år sedan. bernur har läst: HÄR.

En änka övervakade dess byggnation, en annan berikade det med sin legend. Denna juvel i sten har framkallar eller intensifierat änkornas svartsjuka passioner. Kärlekens slott enligt vissa turistguider, men snarare ett slott av världslig beräkning och finansiell manipulation samt även ad dessas misslyckanden, en plats för sorg och bekymmer eller den isolerade ålderdomen, utsatt för rättstvister som följt på konkurser eller inträffat i slutet av en regeringstid, tyngt av skulder lika mycket som berikat av minnen, och ändå för evigt upplyst av strålglansen från fester som givits mellan gårdagens och morgondagens osäkerheter.

älskar läsa gamla reseböcker

Samlare finns överallt, i London finns allt; även en affär som sålde silkespappersomslag till apelsiner: Collectors Shop på Victoria Street 17a fanns i alla fall år 1953, när Sigge Hommerberg skrev Om ni reser till London. Finns affären kvar än?
Jag älskar läsa gamla reseböcker i läsfåtöljen.

Engelskt väsen av A.L.Rowse

Engelskt väsen (1949) av A.L.Rowse, brittisk historiker och författare, mest känd för sitt arbete om det elisabetanska England och böcker om Cornwall. Boken gestaltar sig skilda områden alltifrån Francis Drake till Winston Churchill. Allt det som engelsk litteratur inte vill stå för; bitterheten, surheten, extravagansen, skriver Åke Thulstrup. Intressant oläst ouppsprättad bok.
Boken är skriven 1949 och skriver en del om Englands politiska roll i Europas utveckling. Rowse gillar elisabetaner och skildrar hur de var till vardags, hur de bodde, skrev brev och förälskade sig. Han ger också upplysningar om Jonathan Swift, syskonen Wordsworth och Thomas More och Erasmus.

Riksarkivet : En nationell skattkammare
"För att uppskatta riksarkivet måste man vara habituré, ty det är en sorts fängelse.eller för att variera bildspråket en smula, en sorts berusningsmedel. Jag kommer mycket väl ihåg att min lärare i Oxford varnade för mig för dess förtrollning. Men jag dukade ändå under för den till slut; den tar tid, den slukar tid, den lever på tid. Det är en sådan plats där en ung man går in med mörkt hår, full av förhoppningar och önskningar, för att komma ut gråhårig och gammal, ganska mild och hövisk, gammalmodig och övergiven av tiden. Riksarkivet är liksom Venedig eller Oxford, en plats att ständigt komma tillbaka till, snarare än plats att leva på." (sid 292)

Erasmus av Rotterdam (1466 - 1536) nederländsk humanist, vet jag inget om, lånade en bok om honom.