Tre italienska Nobelpristagare.:
Elias Portolu : En berättelse från Sardinien (1900) av
Grazia Deledda berättar om sin hemby. Boken
berättar långsamt om det enformiga livet på berget med fåren, om livet förr runt 1880-talet, gamla seder som inte finns längre. Grazia Deleddafick Nobelpris 1926.
Tjuvar, lik och fala quinnor :
Fem pjäser (
Settimo: ruba un po' meno 1963) av
Dario Fo, en italiensk Nobelpristagare 1997. 1959 presenterade Fo fyra nya pjäser, bland dem
Markisens malicer. Den byggde han på motiv ur folkliga farser från 1800- talet, fyllda av vidunderlig intrig och vanvettiga upptåg. Dario Fo har åstadkommit en farskonstens renässans i sitt hemland. Han smälter samman satir, komik och grotesk till en scenkonst som direkt drabbar publiken och framför allt dess skrattmuskulatur. Hans surrealistiska dårhumorn, crazyn har påverkat Bröderna Marx och sentida galgfåglar Danny Kaye och Jacques Tati.
Krukan (1909) av
Luigi Pirandello, som Novellix gett ut, berättar om en snål godsägare vars nya stora oljekruka spruckit itu. Han ber en krukmakare laga den, men han litar inte på hans mirakellim, utan vill även ha krukan lagad med ståltråd. Två starka män som känner sin yrkeskunskap ifrågasatt. När en oväntad olycka sker, blir skadeståndskravet mellan dem en ny kamp om moral och rättvisa. Luigi Pirandello fick Nobelpris 1934
En, ingen och hundratusen (Uno, nessuno e centomila) av Luigi Pirandello som var mest känd som dramatiker, men han skrev i samtliga genrer. Vibeke Emond står för den första översättningen till svenska någonsin av mästerverket
En, ingen och hundratusen.
Italien -
tisdagstrio hos: RobertW.