Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson

Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, med i Svenska Akademien.

Suckar, suckar äro Elementet,
I vars sköte Demiurgen andas.

Så inleds Erik Johan Stagnelius sena dikt "Suckarnes Mystär", den mäktigaste gestaltningen av melankolin som allomfattande Weltschmerz i svensk litteratur. Men vad betyder dessa suckar, där allt i skapelsen har sin boning, och vilken roll har de i författarskapet?

Anders Olsson letar fram litterära suckar av andra samtida författare med Stagnelius och funderar på betydelser. Även suckar i psalmtexter. Jämför med andra litteraturvetare. Fotnoter och biografi omfattar närmade tjugo sidor. Kanske kollar jag någon gång vad Fredrik Böök tänkte om Stagnelius (kvinnliga författare gillade han inte).
Olsson plockar fram samtida ordböckers definitioner om suck olika varianter "sinnets ack och O". Många som använt suckar i texten, några: Kant, Fichte, Hegel, Schiller, Schelling, Lidner, Thorild, Hammarsköld, Goethe.
Hur förhåller sig egentligen Stagnelius känslospråk till tårarna och den passiva åtrån, som möter oss i dikten långt innan högromantiken etableras? Roland Barthes har formulerat: Vem är det som gråter när Werther gråter? Är det den älskande i honom, eller är det romantikern?" (sid 18)
"För en kärleksdiktare som Stagnelius är suckarna den intima formen av kommunikation mellan de älskade. Sucken kan få ett gensvar av rodnande kinder hos den älskande. Och det är inte minst avsaknaden av suckar som uppenbarar känslospråkets makt. Men suckar är hos Stagnelius inte bara det språk som de älskade kan dela. Man kan också locka den åtrådda med suckar som en invit till älgskog." (sid 13)

Göran Häggs doktorsavhandling

Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930 av Göran Hägg blev jag nyfiken på när jag såg den på mitt antikvariat. Den tar upp texter av Frans G Bengtsson, Oscar Levertin, Bengt Lidforss, Erik Hedén, Fredrik Böök och Klara Johanson, vilka jag läst ibland.

Carina Burman har skrivit K.J. en biografi över Klara Johanson (2015). Klara Johansons boksamling finns i Svenska Akademiens Nobelbibliotek.

Intressanta skribenter som fortfarande läsvärda. Läst Oscar Levertins essäer, har romanen Sommarleken av Fredrik Böök som jag ska läsa, har andra litterära biografier av Böök, han var ledamot av Svenska Akademien. Frans G Bengtsson har skrivit Röde orm och annat.

Konsten att försvinna av Ellen Mattson

Konsten att försvinna (2025) av Ellen Mattson.
De gamla vännerna samlas en söndags eftermiddag i konstnärens ateljé. Detta är något de ofta gör men den här dagen avtäcker konstnären en tavla som dramatiskt rubbar allas cirklar. Tavlan återger dem och deras vänskap, men med små förskjutningar som komplicerar bilden av relationer som aldrig tidigare ifrågasatts. I Konsten att försvinna skildrar Ellen Mattson en sammansvetsad grupp vars vänskapsband prövas på ett både överraskande och oroande vis. Och när allt är uttytt är ingenting längre sig likt.

"Det hade varit en dag med sol, hon övergick till minnet av sol, stickande och stingande midsommarsol och fastklibbad skjorta fast de suttit nästan inkrupna i skuggan bland syrenerna. Sedan kom den stora amerikanska bilen och hon lockades tillbaka in i sin verkstad där hon stannat och där hon förmodligen skulle hålla sig kvar ännu ett tag, fast Lasses tysta närvaro bakom henne signalerade ogillande budskap om det skadliga i hennes val och det nödvändiga i omväxling och utveckling, han signalerade som en tidskriftsartikel med rubriken Så finner du en ny mening, hur hur, ja, du tar exempelvis upp en gammal hobby eller en du ännu inte prövat, målning med akrylfärg, långa fotvandringar i någon nationalpark, men spring inte och göm dig i ditt stora tumma rum, försvinn inte på ett sätt som är ouppnåeligt för andra, försvinn meningsfullt och begripligt, köp en gård på landet eller stäng in dig och skriv en bok om 1700-talets kyrkomåleri, något som faktiskt skulle vara möjligt, det skulle jag faktiskt kunna göra, men hon visste att det inte skulle ske och att hon ville behålla allt för sig själv, som ett ensamt barn"  (sid 161)

Mats Malms nya favoritord

Pronomen hen kom med SAOL 2014, genitiv är hens, och hen som objektivpronomen; jag älskar hen.
Sedeltankning har försvunnit i den nya SAOL 2026. Vi skaffade vårt första kreditkort 1990 och använde det bara till att tanka bilen. Varje gång tankade vi exakt 100kr.

SAOL har sedan den första upplagan publicerades 1874 utgjort riktlinjer för stavning och böjning av svenska ord. Nu 2026 släpps den femtonde upplagan. På dessa 150 år har antalet uppslagsord i ordlistan ökat från ca 34 000 till närmare 130 000.

Mats Malm, tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien, gillar det nya ordet:
bjuss·ig adjektiv ~t ~a ⟨vard.⟩ generös

Kuriosa: SAOL-projektet: Göteborgs universitet har en central roll i uppdateringen av svenska språket. Ordböcker görs i Göteborg, det hela började redan i slutet av 1960-talet när akademiledamoten Sture Allén började samla på ord i Språkdata i Göteborgs Universitet: ord från dagstidningar, riksdagsprotokoll, Bonniers romaner och andra källor, massor med ord. Man kan se uppkomsten av ord, hitta nya ord och se hur ordens valens ändras typ under senaste hundra åren. Om ett ord inte förekommer, plockar man bort det ur SAOL. Nya ord kommer i stället, vissa ord stannar kvar, andra försvinner som en kort modenyck.

Fredrik Böök gillade inte Sophie Elkan

Fredrik Böök - En levnadsteckning av Svante Nordin köpte jag för 1 kr på biblioteket. En produktiv man, Fredrik Bööks namn förekommer ju jämnt om man läser lite äldre litteratur. Thomas Mann fick Nobelpriset 1929 men Fredrik Böök (1883-1961), som satt i Svenska Akademien och var professor i litteraturhistoria, gillade inte Bergtagen, utan Buddenbrooks bättre enligt honom. Böök gillade inte Sophie Elkan heller, hon har en egen gata på Hisingen:

Dan Andersson (1888-1920) bodde bara ett par år i Göteborg (jobbade för Ny Tid 1917–1918), men han har skrivit ganska mycket om Göteborg. Träffade han Sophie Elkan (1853–1921) någon gång? Kanske Marie Engelke Hjalmarsson vet som skrivit av Elkans handskrivna brev till Selma Lagerlöf och skrivit en bok.