Aftonland av Therese Bohman

"Ganska ofta de senaste åren hade hon tänkt att hon var en typisk missbrukarpersonlighet och att hennes beroenden var alkohol, sex och konst. Vid ett tillfälle under den tid då hon hade känt sig som mest uppgiven över relationen med Karl Johan hade hon bedragit honom med två män samtidigt. Hon brukade föreställa sig tillvaron som ett kraftnät av attraktioner som människor studsar fram och tillbaka i, där inget är konstant eller självklart. Ibland kan man luras att tro att det är det, att alla relationer som andra har vilar på en stadig grund, men nästan alltid finns det en öppning. Ingenting är fast, och ofta var det inte ens fast i början." (sid 157)

Det vimlar av romaner som handlar om universitetsvärlden, den nya arbetarlitteraturen kanske. Aftonland av Therese Bohman berättar om ensamma nyskilda Karolina som är professor i konsthistoria vid Stockholms universitet. Stockholms gator känner man igen. Hon får en ny doktorand att handleda, den självsäkra Anton, som hittat intressanta brev och tavlor av en kvinnlig konstnär i Berlin. Karolina vill se tavlorna och läsa vad Anton hunnit skriva om ämnet.

Aftonland är även en dikt av Pär Lagerkvist.

Tomhet och ömhet Isabella Nilsson

Tomhet och ömhet (2025) av Isabella Nilsson.
De etthundra texterna i Tomhet och ömhet försöker alla besvara en fråga som inte riktigt låter sig formuleras. Något om ensamheten och dess motsats. Något om motsatsen och dess ensamhet. Författaren och hennes älskare leker en lek med komplicerade regler. Men är det en kärlek eller en ordlek de leker? Isabella Nilsson är tillbaka med en ny vild bok som rimmar, blöder, tänker och tramsar.
Isabella är en beläst ordkonstnär, inte nödvändigt läsa boken i ett svep.
En bok jag gärna vill äga och återkomma till.
40.
Jag tänker smarta tankar igen. Bara att den här gången har jag ingen lust att dela med mig. Kanske är det faktiskt just precis vad mina smarta tankar handlar om, hur smart det är att inte dela med sig. Man kan vara så dum att man inte har något smart att säga, men man kan också vara så smart att man inte har något smart att säga. Oavsett om man tiger av dumhet eller smarthet låter man tystnaden tala och det är smart i sig, att lämna ordet till den som vet mest om saken. Och tystnaden vet alltid mest om saken. Den saken är klar.
     Men för att inte dela med sig krävs inte bara smarta tankar om hur smart det är att inte dela med sig. Det krävs även ett slags mod som är modet att bli missförstådd. Jag har aldrig varit modig. (sid 62)

Tidningen Vi nr 4 2025 har en fin recension av
Nilssons Tomhet och ömhet av: Björn Kohlström.

Gubbas hage av Kerstin Ekman

Gubbas hage av Kerstin Ekman skriver om sitt favoritställe, en bit hagmark där hon vandrat. Många av hennes vänner är borta. Hon berättar om ängsmarken och dess artrikedom som hotas av utarmning och försvinnande. Ekman är mycket kunnig om växter och deras historia. Henry David Thoreau är en av idolerna, Walden : Konsten att vandra är en av favoriterna, hon till och med döpte sin kanadensare efter Thoreau. Det blev många tysta utfärder på fjällsjön där man kunde se bäver, tjäder, utter och andra varelser.

Ekman nämner den brittiske naturfilosofen Terry Gifford som skriver i essän Pastoral om sin utflykt till Peak District som ligger mellan industristäderna Sheffield och Manchester, nu nationalpark - där yngste son bergsklättrat. Ekman blandar växtböcker, äldre litteratur, olika författare och egna naturbeskrivningar. Angenäm Slow Reading.