Aftonland av Therese Bohman

"Ganska ofta de senaste åren hade hon tänkt att hon var en typisk missbrukarpersonlighet och att hennes beroenden var alkohol, sex och konst. Vid ett tillfälle under den tid då hon hade känt sig som mest uppgiven över relationen med Karl Johan hade hon bedragit honom med två män samtidigt. Hon brukade föreställa sig tillvaron som ett kraftnät av attraktioner som människor studsar fram och tillbaka i, där inget är konstant eller självklart. Ibland kan man luras att tro att det är det, att alla relationer som andra har vilar på en stadig grund, men nästan alltid finns det en öppning. Ingenting är fast, och ofta var det inte ens fast i början." (sid 157)

Det vimlar av romaner som handlar om universitetsvärlden, den nya arbetarlitteraturen kanske. Aftonland av Therese Bohman berättar om ensamma nyskilda Karolina som är professor i konsthistoria vid Stockholms universitet. Stockholms gator känner man igen. Hon får en ny doktorand att handleda, den självsäkra Anton, som hittat intressanta brev och tavlor av en kvinnlig konstnär i Berlin. Karolina vill se tavlorna och läsa vad Anton hunnit skriva om ämnet.

Aftonland är även en dikt av Pär Lagerkvist.

Mot fyren av Virginia Woolf

Mot fyren (To the Lighthouse 1927) av Virginia Woolf. Fyren Godrevy på omslaget. Nyöversättning av Margareta Backgård, efterord av Annelie Bränström-Öhman.
"Hyran var precis två och en halv penny, barnen älskade det, det gjorde hennes man gott att vara på femtusen eller för att vara mer exakt på femhundra kilometers avstånd från bibliotek och föreläsningar och elever; och här fanns plats för gäster.
    Bastmattor, tältsängar, reliker av bord och stolar som hade tjänat ut i London - de dög bra här, och så många fotografier och böcker. Böcker, tänkte hon, växer av sig själva. Hon hade aldrig tid att läsa dem. Inte ens de böcker som hon hade fått i present med författarens dedikation. "Till henne vars önskningar är lag"... "Till den nya Helena, lyckligare än forna dars"... hade hon skam till sägandes läst." (sid 34)

Mot fyren av Virginia Woolf berättar om den dag (vid ön St Ives i Cornwall), där Mrs Ramsays familj med åtta barn bor i sommarvillan på ön. Deras son James högsta önskan är att åka på utflykt till fyren, men väderleksrapporten är inte gynnsam. Mr Ramsay, familjehuvud och professor, tror inte på utflykten. Flera bekanta är på besök i sommarhuset, även den unga konstnärinnan Lily Briscoe som målar människor runt omkring henne, men hon vill inte visa sina målningar för någon.
Det blir ingen utflykt, första världskriget kommer emellan, först tio år senare återvänder familjen Ramsay till ön och båtutflykten mot fyren blir av, utan Mrs Ramsays. Boken är delvis självbiografisk.

"Never mind: the rent was precisely twopence halfpenny; the children loved it; it did her husband good to be three thousand, or if she must be accurate, three hundred miles from his library and his lectures and his disciples; and there was room för visitord.

Flera smakbitar hos: Mia.

    Mats, camp beds, crazy ghosts of chairs and tables whose London life of service was done - they did well enough here; and a photograph or two, and books. Books, she thought, grew of themselves. She never  never had time to read them. Alas! even the books that had been given her, and inscribed by the hand of the poet himself: 'For her whose wishes must be obeyed'... 'The happier Helen of our days' ... disgraceful to say, she had never read them." (sid 38)

All the Lives We Ever Lived: Seeking Solace in Virginia Woolf  (2019) by Katharine Smyth: "Perhaps there is one book for every life."

Netanyahus av Joshua Cohen

Netanyahus : en redogörelse för en mindre och när allt kommer omkring rentav försumbar episod i historien om en mycket känd familj av Joshua Cohen, belönades med Pulitzerpriset 2022.
Cohan fick anekdoten berättad av den legendariske litteraturkritikern: Harold Bloom.

Vem är den mytomspunne Ben-Zion Netanyahu, som med hustru och tre söner (varav en heter Benjamin) anländer till Corbin College i den universitetstäta delstaten New York vintern 1960? Historikern Ruben Blum har blivit ålagd att vara hans värd och dras direkt in i en rad märkvärdiga händelser som utspelar sig kring den israeliske forskaren och snart är ingenting i den sömniga universitetsmiljön sig likt.
Den kritikerhyllade och Pulitzerprisbelönade Netanyahus är en roman om judisk identitet, amerikanskt universitets­liv och om politiska utopier och tragedier. Med drastisk humor och ett språk som forsar fram över sidorna får Joshua Cohen 1900-­talets historia att mullra på ett helt nytt sätt.

"Hans entusiasm påverkade alla och fick varje fråga att framstå som akut. När han till exempel förbjöd användandet av engelskspråkiga texter på sina seminarier utvecklade de studenter som inte hoppade av kursen anmärkningsvärda färdigheter i hebreiska. Och när någon vid fakulteten villr införa krav på att man skulle bära kalott inne på högskoleområdet förhandlade Ben fram en kompromiss som undantog kristna och studenter som var på väg att göra ett utbytesår i Israel från kravet. Detta var sionism i praktiken" (sid 65)

Sara Danius debut

Försök om litteratur(1998), en trilogi om essäer av olika författare och olika ämnen: Försök! Så löd vår uppmaning. Försök att ringa in vad som verkligen intresserar dig i dagens litteratur, konst och teater, eller överhuvudtaget vad som ligger dig varmt om hjärtat. Resultatet har blivit tre böcker med personligt hållna essäer. Bland de skrivande som hör till landets tongivande återfinns författare, konstnärer, skådespelare, forskare och kritiker. 

 

Danius skriver sex korta personliga essäer om Litteraturens död:
"Pappa var gymnasielärare i historia och svenska. Varje morgon studerade han Svenska Dagbladets kultursida med utomordentlig noggrannhet. Han betraktade det som sin skyldighet att begrunda herrar professorers artiklar under strecket; ofta rättade han deras språkliga försummelser, också det en plikt. Han samlade på inträdestalen i Svenska Akademien. Han följde med i den historiska och litteraturhistoriska forskningen och införskaffade till och med Roman Jakobsons Poetik och lingvistik. Därtill behärskade han konsten att binda in böcker.
     Julen 1986 gav pappa mig Horace Engdahls Den romantiska texten, anmäld av Thure Stenström i en entusiastisk understreckare i Svenska Dagbladet några månader tidigare. Då hade jag en fil.kand. med litteraturvetenskap som huvudämne, med särskild inriktning på modernistisk lyrik, och hade gjort mina första försök som kritiker på Dagens Nyheters kultursida. Pappas julgåva var symbolisk på flera sätt. Pappa var den åldrande läraren och jag den ännu lyssnande eleven som just börjat söka mig egna vägar. Min far var född 1907." (sid 8)
Sara Danius doktorsavhandling från 1997 gavs ut som bok under titeln The Senses of Modernism: Technology, Perception and Aesthetics (2002).

A som i Alice : en Lewis Carroll-encyklopedi

A som i Alice : en Lewis Carroll-encyklopedi (2021) av Jonas Ellerström, Isabella Nilsson (Inger Edelfeldts underbara illustrationer) är en associativ tankelek från A till Ö där författarna rör sig fritt mellan den viktorianska värld som födde Alice och den flora av nytolkningar som gjort henne odödlig. 

Cheshirekatten, Tove Jansson, matematik, trams och Tom Waits. Doktors avhand lingar, Jabberwocky, Oxford, quiz och schack. Med A som i Alice har författarna skapat en modern mytologi för Alice i Underlandet-fantaster och nyfikna ordboksentusiaster - och för alla oss andra. Med utgångspunkt i Lewis Carrolls klassiska böcker har de skapat en lekfull och idérik uppslagsbok som saknar motstycke.

Boken tar upp alla möjliga och omöjliga ämnen, man vill bara fortsätta att läsa.
Matematik
"Charles Dodgson var en matematikbegåvning som barn, och en av hans lärare tyckte att Charles var den mest begåvade elev han någonsin haft. Han följde samma bana som sin far och studerade matematik och klassiska språk på Christ Church College i Oxford. Till skillnad från sin far gifte han sig aldrig och stannade vid universitetet hela sitt liv.  Hans huvudsakliga arbetsuppgifter utgjordes av undervisning i matematik.
     Under sin livstid hade han inget större genomslag i den akademiska världen. Han publicerade sig sällan i den tidens kända matematiska tidskrifter, och han var inte medlem i några lärda sällskap. Kanske var det inte viktigt för honom, kanske såg han sig själv huvudsakligen som lärare. Bertrand Russel avfärdade honom som bra på att konstruera problem men i övrigt "oviktig". Däremot hade Carroll meningsutbyten med samtida matematiker och hade synpunkter som han ibland framförde med stort eftertryck." (sid 157)