Läsa liv : biografin av Ingrid Elam

Läsa liv : biografin, en levnadsteckning (2026) av Ingrid Elam.
Vår nyfikenhet på andra är gränslös. Det kan förklara varför aptiten på biografier aldrig tycks mättas. Några av världens äldsta texter är biografier. Men till en början handlade det inte om att stilla nyfikenhet, utan om helt andra syften. Vilka har bevärdigats biografier? Kan en person få två helt olika, men lika sanna, biografier? Vem ska anses vara auktoriteten på en annans liv? Vad avslöjar biografier om tiden och sammanhanget de skrevs i? På vägen möter Elam så vitt skilda personer som Jesus, drottning Kristina, Adolf Hitler, Zelda Fitzgerald, Booker T. Washington, Taylor Swift, Zlatan Ibrahimović m.fl.

Ingrid Elam skriver ett kapitel om Erasmus av Rotterdam (1466 - 1536) nederländsk humanist, som jag inte läst så mycket om.

Änglars bröd : en memoar av Patti Smith

Änglars bröd : en memoar (2025) av Patti Smith.
Trots knappa förhållanden var Patti Smiths uppväxt i efterkrigstidens Philadelphia fylld av fantasi, lek och kärlek. I barndomens skogar och sagornas förtrollande världar kunde hon förlora sig, alltid på jakt efter det spännande och magiska. Tjugo år gammal tar sökandet henne vidare till New York där hon träffar Robert Mapplethorpe, Sam Shepard och Tom Verlaine. Hon blir snart en i kretsen runt William Burroughs, Allen Ginsberg och Bob Dylan.
    Musiken får en allt större plats i hennes liv och leder fram till den ikoniska debutskivan Horses 1975. När hon träffar Fred "Sonic" Smith, gitarrist i gruppen MC5, lämnar hon New York för ett lugnare familjeliv utanför Detroit. Efter fjorton års äktenskap blir Fred svårt sjuk och går bort och hon står ensam med två små barn. Åter söker hon sig till New York där hon finner tröst och sammanhang.

   "Mamma var utom sig av glädje över att ha ett riktigt hem och ett riktigt kök med plats att sitta och äta och där hennes nya vänner kunde dricka kaffe, röka cikaretter och prata om sina bekymmer. Pappa hade vacker handstil och skrev en skylt ovanför köksingången med texten Vänner knackar innan de stiger på, inte när de går. Ingen av oss förstod riktigt vad det innebar. Han sa att det fick vi fundera ut själva.
    Pappa hade inte råd med bil. I ur och skur gick han tre kilometer för att ta bussen till Philadelphia, där han fortfarande jobbade natt" (sid 70)

Flera smakbitar hos: Mia.

veckans antikvariatfynd 📚FemEnFredag

Autobiography of Leonard Woolf (5 Volume Set); Sowing: An Autobiography Of The Years 1880 To 1904 – From Victorian London to Cambridge: Meeting Virginia Woolf and Bloomsbury.

1 Vad väljer du oftast, planera eller ta dagen som den kommer? Planerar sällan.
2 Vad föredrar du, tystnad eller något i bakgrunden? Tystnad.
3 Vad funkar bäst för dig, ensam tid eller sällskap? Gillar ensam egentid.
4 När något blir fel, skrattar du bort det eller stör dig? Beror på hur allvarligt.
5 Vad känns enklast, göra klart direkt eller ta det senare? Gör gärna klart direkt.

Ditt eller datt Fem en fredag hos ElisaMatilda.

Pirkko Saisio i Göteborg

Pirkko Saisio är aktuell på svenska med Motljus, andra delen i hennes hyllade Helsingforstrilogi. Böckerna handlar om en egensinnig konstnärs uppväxt och identitetssökande under 1950-70-talet i arbetarklassens Sovjettillvända Helsingfors. Saisios böcker har blivit viktiga klassiker inom den finska hbtq-litteraturen och hon har banat väg för en ny generation queera författare. Hon har hyllats för sin ärliga och nakna skildring om att inte passa in i traditionella könsnormer och om att hitta sin egen plats som konstnär, lesbisk och queer.
Pirrko Saisio (1949) är författare, skådespelare, regissör och professor i dramaturgi. Hennes film Orenda (2025) där hon både medverkar och skrivit manus, tillsammans med sin partner regissören Pirjo Honkasalo visades på biografen Roy förra året. Hennes böcker har fått stort genomslag både i Finland och internationellt, där Saisio jämförs med författare som Annie Ernaux och Karl Ove Knausgård. I samtal med Pekka Heino, konferencier och moderator.

Stjärnor utan stjärnbilder: kvinnor och kanon

"När man börjar titta närmare på hur våra litteraturhistorier presenterar de kvinnliga författarna blir det snart tydligt att författarens kön är avgörande betydelse för hur författarskapet uppfattas och tolkas. Redan från början styrs alltså synen på de litterära texterna av författarens könstillhörighet, ett förhållningssätt som präglar hela 1900-talet." (sid 14)

Stjärnor utan stjärnbilder: kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet (1997) av Anna Williams (professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet) handlar om den kvinnliga författaren som förpassas till litteraturhistoriens marginal. Trots att hennes särart betonas i handböckerna hamnar hennes texter vid sidan om.
Den manliga normen
Åttiotalslitteraturen, säger Fredrik Böök (1883-1961), är "till väsentlig del en litteratur om och för kvinnor". Litteraturhistoriens bild av åttiotalet är en annan. Där ställs kvinnorna vid sidan om den manliga litterära huvudfåran och de kvinnliga författarna mäts mot den manliga normen. Ibland kommer de i närheten av männen vad gäller litterär kvalitet, ibland överträffar de dem. Men det är likväl den manliga måttstocken som bestämmer de kvinnliga författarnas värde. (sid 93)

Fredrik Böök gillade inte Sophie Elkan

Fredrik Böök - En levnadsteckning av Svante Nordin köpte jag för 1 kr på biblioteket. En produktiv man, Fredrik Bööks namn förekommer ju jämnt om man läser lite äldre litteratur. Thomas Mann fick Nobelpriset 1929 men Fredrik Böök (1883-1961), som satt i Svenska Akademien och var professor i litteraturhistoria, gillade inte Bergtagen, utan Buddenbrooks bättre enligt honom. Böök gillade inte Sophie Elkan heller, hon har en egen gata på Hisingen:

Dan Andersson (1888-1920) bodde bara ett par år i Göteborg (jobbade för Ny Tid 1917–1918), men han har skrivit ganska mycket om Göteborg. Träffade han Sophie Elkan (1853–1921) någon gång? Kanske Marie Engelke Hjalmarsson vet som skrivit av Elkans handskrivna brev till Selma Lagerlöf och skrivit en bok.

En inre angelägenhet av Kristian Fredén

En inre angelägenhet (2025) av Kristian Fredén.
Kristian härstammar från en av Sveriges mest prominenta släkter för hundra år sedan, hos familjen Söderblom, andades allt kultur, förfining och je ne sais quoi. Men när Kristians mamma sent i livet begår självmord blir det början på ett slags uppgörelse med familjeberättelsen, i vilken gammelmorfar ärkebiskopen, tillika en av sin tids stora kulturpersonligheter, Nathan Söderblom, kastat sin skugga över släktleden. En förebild men också en boja för familjens känsligare medlemmar, bland dem Kristians egen mamma.
Vad gör vi med våra liv och den tid vi har på jorden? Orättvisa och slump krattar våra banor.
På en avklarnad men detaljrik prosa följer vi Kristians arv i konturerna. Det blir en ovanlig skildring av liv och död, av stora öden och små tillika en guidad tur genom tidens lager, skärva för skärva: från det svenska 1800-talets stränga spetskragar och kyrklighet, via 20-talets litterära salonger och Nobels fredspris 1930 till 1980-talets indierock och så åter till de högkulturella borgar i vilka anfadern rörde sig med sådan självklarhet.I kollisionen mellan skilda världar formar sig en berättelse om uppror och handlingsförlamning, liksom om sorg, kärlek och svårigheterna i att beskriva någon man stått distanslöst nära. bernur har läst: HÄR.

"Nej, nej, jag vet, det är ingen idé. Men så hur ska man då göra dig rättvisa? Du föddes ju i alla fall i Karlstad 1939, som yngst av sex syskon, och eftersom det var i maj blev du förstås genast kallad Lillan, precis som i Alice Tegnérs visa. Lite senare blev det Lolo i stället och endast de som kände dig på riktigt stavade det tölpaktigt med två l i mitten. Du växte upp i biskopsgården i Karlstad, omgiven av husjungfrur och dina äldre syskon." (sid 41)

Söner och älskande av D. H. Lawrence

Söner och älskande (Sons and Lovers 1913) av D. H. Lawrence.
Självbiografi och utvecklingsroman av den brittiske författaren D. H. Lawrence. Boken skildrar en ung mans komplexa relationer, särskilt hans starka och problematiska band till sin mor, i ett engelskt kolgruvedistrikt Nottingham i England. Boken är känd för sin psykologiska realism och utforskar teman som familjedynamik, klass, kärlek och frigörelse. Romanen utforskar även teman som industrialisering och psykologisk komplexitet, och anses vara ett av Lawrences viktigaste verk.
Lawrence är ganska feministisk i sina skildringar. Romanens Paul umgås med den fem år äldre sportiga suffragetten Clara, innan längre vänskapsförhållande med Miriam. Men han vill inte gifta sig.

"Och hon lämnade honom därför att han inte förstod henne?"
"Jag förmodar det. Jag förmodar att hon var tvungen. Det är inte enbart en historia om förståelse; det är fråga om att leva. Tillsammans med honom levde hon bara till hälften; resten befann hon sig i ett sömntillstånd, bedövat." (sid 345)


Filosofen Herbert Spencer intresserade Miriam och Paul, de hade många diskussioner.