
Den diskreta åldern (L’âge de discrétion 1967) av Simone de Beauvoir Översättning: Kristoffer Leandoer.
En finstämd kortroman om åldrande och rädslan för att bli irrelevant, om relationen mellan föräldrar och vuxna barn, om identitet bortom prestation och social roll och om att acceptera livets förändringar.
"Så vemodigt och insiktsfullt Simone de Beauvoir skriver om åldrande i den här kortromanen! Huvudpersonen är en 60-årig kvinnlig akademiker med stark socialistisk övertygelse. Hon lever i ett stabilt äktenskap och bor i en fin lägenhet i centrala Paris. Sonen arbetar som universitetslärare och har precis gift sig. Livet tycks gå som på räls, men plötsligt hopar sig motgångarna. Den bok kvinnan har skrivit får inte alls det mottagande hon förväntat sig. Sedan kommer nästa käftsmäll: sonen berättar att han inte tänker fortsätta jobba på universitetet. Han tänker ta ett mer välbetalt jobb på kulturministeriet. Modern ser honom som en svikare, som offrat sina ideal för pengar. När hon söker stöd hos sin man, tar han oväntat sonens parti. Kvinnan grivivlan. Varför bryr sig ingen om vad hon tycker längre? Hur blev livet så här? Har hon någonsin lyckats uppnå något av allt hon föresatt sig?" Tips: Yukiko Duke. bernur har läst: HÄR.
"Vanligtvis stimuleras jag av mina misslyckanden. Den här gången är det annorlunda."
![]() |
| Flera smakbitar hos: Mia. |
" Det beror på åldern. André försäkrar att vetenskapsmän är slut gott och väl innan de fyllt femtio. Inom litteraturen finns det säkert också en punkt där man inte kan göra mer än trampa vatten."
"Inom litteraturen är jag säker på att det inte är så."
"Och när det gäller naturvetenskap?"
"Det saknar jag kompetens att yttra mig om." (sid 73)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar