
Saltstigen (The Salt Path 2018) av Raynor Winn
En sann och livsbejakande berättelse som fyllt hundratusentals läsare med hopp och styrka. En sann rubbligt ärlig, stark och livsbejakande om att hantera sorg och om naturens läkande kraft. En skildring av hur man kan hitta hem även när man förlorat allt.
Bara dagar efter det att Raynor Winn och hennes man Moth mottagit beskedet att han lider av en dödlig sjukdom, förlorar de hela sitt hem och sitt levebröd. Tomhänta och med tiden utmätt fattar de ett impulsivt beslut: De ska vandra den 100 mil långa och vindpinade South West Coast Path Englands längsta vandringsled som sträcker sig från Somerset i norr, går västerut längs med hela Cornwalls kust och slutar i södra Dorset.
De har knappt pengar till vare sig mat eller boende. Med bara det absolut nödvändigaste på ryggen ger de sig av. De sover i tält i det väderbitna, uråldriga landskapet med klippor, hav och himmel som väggar. Men genom varje steg, varje möte och varje prövning längs vägen utvecklas deras vandring en tänkvärd och livsbejakande resa. Saltstigen är en sann berättelse orubbligt ärlig, stark och livsbejakande om att hantera sorg och om naturens läkande kraft. En skildring av hur man kan hitta hem även när man förlorat allt.
Min egen vandring med sonen: HÄR. Läste boken med sonen (han bor i Jämtland). Vi vandrade på många platser som nämns i boken. Såg filmen i går med maken.
"Bakom oss låg över fyrtio mil av smärta, utmattning, hunger, vilda nätter och vilt väder. Vi skulle kunna kliva på bussen ocj åka härifrån, tillbaka till Wales, skriva upp oss på väntelistan till en av socialens bostäder och leta rätt på någon billig campingplats över vintern. Moti höll mig i handen när bussdörren stängdes." (sid 202)

Flera smakbitar hos:Mia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar