Ekman skriver själv: "Om henne visste jag ingenting i skolan och inte på universitetet. Om man ville ha reda på något om de kvinnor som levde under de stora männens tid så måste man läsa om de stora männen. Det fanns inget annat sätt. Egentligen har vi nästan ingen kunskap om kvinnornas tankar och känslor förrän de själva börjar berätta om dem."
Författaren studerade latin i skolan, och klassisk fornkunskap, hon läste Henrik Schücks svenska litteraturhistorier i Uppsala universitet, men professorn avfärdade kvinnors betydelse i Njáls saga. Torftigt att bara läsa om männens bedrifter, men det var männen som skrev och berättade. Ekman studerade målningar, statyer, gudasagor, bibeln där det ibland nämndes kvinnor med namn.
"Tullia lärde sig dansa men inte överdrivet skickligt för då blev det inte värdigt, utan oanständigt. Spela och sjunga lite skulle hon kunna. Allt måttfullt och passande för den som skulle bli en kultiverad hustru. Nu måste hon lära sig spinna. Sländan och tenen var visserligen symboliska. Hon skulle inte behöva sitta och spinna när hon blev en mater familias. Det skulle slavkvinnorna göra." (sid 65)
8 kommentarer:
Så var det. Det var männen man skrev om och det var männens historia som blev synlig. Det har dock funnits många starka kvinnor men de agerade i bakgrunden. Numera kan kvinnor göra sig hörda och uttrycka sina tankar, i alla fall i många länder.
Znogge, männen som skrivit litteraturhistoria länge, men nu har tiderna förändrats.
Ja, det var männens värld i romarriket (de som inte var slavar alltså) och många kvinnliga författarskap har blivit ignorerade eller förminskade i litteraturhistorien. Men jag kan tänka mig att det ändå kan ge mycket att läsa en gammal litteraturhistoria. Det ger en ju vad som ansågs särskilt viktigt då och de manliga författarskap som finns omskrivna där får man ju ändå lite mer kunskap om och just den litteraturhistorikerns vinkling på.
Mösstanten, det är verkligen roligt och givande att läsa bra äldre litteraturhistorieböcker. Intressant kunskap om författarnas liv och vad som påverkat dem.
Jag läste precis en artikel i GP om Sonja Åkesson som skulle ha fyllt 100 den 19 april. Det stod även om Kvinnsam, kvinnosamlingen som finns i Göteborg. Intressant!
Ylva, Sonja Åkesson är verkligen bra, har ett par böcker av henne, tonåringens favorit också.
Ja, tänk så många kvinnor som skriver underhållande och bladvändarvänluga böcker. Läser betydligt fler böcker skrivna av kvinnor än av män.
Anna-Lena, förr läste jag flest böcker av kvinnor, nu blir mer blandat.
Skicka en kommentar