Våtmarker (Waterland 1983) av Graham Swift berättar historian om Waterland som är beläget i det dystra Fen Country i East Anglia under 240 år, berättelser av historieläraren Tom försöker väcka sina elevers nyfikenhet om historia. Han väver ihop sin egen ungdom, familjens och släktens öden, franska revolutionen, bryggeriverksamhet på 1800-talet, ålarnas vandring. Rektorn tycker inte ämnet är så viktigt, vill minska på historietimmarna. Våtmarker utsågs 1983 till vinnare av tidningen The Guardians litterära pris.
"Vi
bodde i en slussvaktarstuga intill floden Leem, som rinner upp i
Norfolk och nynnar i Great Ouse. Och som alla vet är landskapet i den
delen av världen alldeles platt. Det är platt, men det är oavbruten och
monoton platthet som somliga må hävda bara den förmår driva en människa
in i oro och sömnlöshet. Från de upphöjda bankarna kring Leem sträckte
slätten ut sig bort mot horisonten: den enformiga färgtonen, snart torv,
bröts endast av de grödor som växte där - grågrön potatisblast, blågrön
betblast, gulgrönt vete - och den enformiga jämnheten stördes endast av
de upplöjda raderna med spikraka diken och dräneringsrännor, som
beroende av himlens beskaffenhet och solstrålarnas infallsvinkel löpte
likt trådar av silver, koppar eller guld över fälten, och fick den som
stod och betraktade dem att sluta ena ögat och hemfalla åt fruktlösa
funderingar kring perspektivlagarna." (sid 10)
Läst av Graham Swift även:
Här är vi (2020) av Graham Swift berättar om Ronnie, en briljant ung trollkarl, och Evie, hans assistent, gör varje
kväll succé på teatern med ett halsbrytande illusionsnummer. Brighton 1959.
Mödrarnas söndag (2017) av Graham Swift berättar om dagen då tjänstefolket får ledigt, söndag den 30 mars 1924. Om herrskap och tjänstefolk.
Jag är anglofil och biblioman
Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos (CLICK on images to enlarge)
Leta i den här bloggen:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Etiketter
Argentina
Augustpris
Austen Jane
barnbok
Bibliotek
bibliotek eget
biografi
bokpärla
Borges Jorge Luis
böcker om böcker
deckare
Dickinson Emily
Elkan Sophie
England
England Cornwall
Ernaux Annie
faktabok
fantasy
feelgood
Fem en fredag
film
filosofi
Finland
Finlandiapriset
finska författare
fransk
fyrar
Göteborg
Historia
hushåll
Irland
Irland Aran
julböcker
julklapp
klassiker
Knausgård Karl Ove
kulturfråga
kungligt
Lagerlöf Selma
Litterär merchandise
Litterära essäer
London
lyrik
musik
novell
novelltolvan
Polen
queer
read old books
recensionsex
roman 2026
Rumänien
Runebergspriset
science fiction
Simone de Beauvoir
skrivande
slow reading
Spanien
sport hälsa
Svenska Akademien
Teater
tidningar
tisdagstrio
traditioner
Trädgård
UKON Ulf Karl Olov Nilsson
USA
vampyrer
veckans kulturfråga
Woolf Virginia

8 kommentarer:
Verkar intressant.
Inte alltid lätt att få barn historiintresserade, en utmaning som jag lyckats med ibland och då blir jag glad.
Gott Nytt År!
Lena i Wales, mitt historiaintresse har inte alltid varit på topp; i finska skolan skulle vi lära oss årtal för alla kungar…
Historia tycker jag är ett spännande ämne och i dag gäller det inte bara årtal och kungar tacksamt nog.
Ha en fin måndag!
Historia, ja, det beror på hur det framförs. Vanliga människors liv, det är det intressant att läsa om...Go eftermiddag !
Znogge, mycket har hänt sedan jag lämnade skolan, med lärare som var födda runt sekelskiftet 1900, ingen vidareutbildning av lärare.
Anna-Lena, nu presenterar man historia på många olika intressanta sätt.
Jag har också läst Mödrarnas söndag och Här är vi, fler kan det bli
Paula, Swift är en bra författare.
Skicka en kommentar