Horan på den normandiska kusten av Marguerite Duras

"Han ville allt samtidigt, han ville förstöra boken och han var rädd om boken. I flera veckor hade han skrivit på maskin två timmar per dag för min skull. Skisser, olika stadier av boken. Han visste att boken redan fanns. Han sa till mig: "Varför i helvete skriver ni hela tiden, hela dagarna? Ni är övergiven av alla. Ni är galen, ni är horan på den normandiska kusten, en idiot, ni är pinsam." Efteråt hände det att vi skrattade. Han var rädd för att jag skulle dö innan boken blev färdig kanske, eller snarare att jag skulle slänga boken, ännu en gång."

Horan på den normandiska kusten (La Pute de la côte normande 1986) av Marguerite Duras är en mörk, tät och gnistrande text om skrivande, våld och åtrå. Medan Duras ägnar sommaren 1986 åt att färdigställa sin bok, rör sig hennes älskare och sekreterare mellan kullarna, hotellen och barerna. Hans ständiga vredesutbrott lägrar sig över tillvaron medan pappret fylls med meningar. I denna korta text, som nu för första gången kommer ut på svenska med Kennet Klemets översättning, skildrar Duras det märkliga, framväxande förhållandet mellan skriken och skriften.