Dit antiloper kommer för att dricka (2022) av Peo Bengtsson, Valle Wigers, en bok som ifrågasätter moral och identitet. Vem är offer och vem är förövare? Vad är en människa beredd att göra för att rädda sig själv? Kirsten lämnar sitt gamla liv bakom sig och reser till Bali för att bearbeta en hastig och oväntad sorg. När hon landar i paradiset möter hon den mystiske och tilldragande Max, en man som bär på mörka stråk inom sig. De inleder en affär. Efter en fruktansvärd händelse där Kirsten tvingas ta till våld för att överleva, hjälper Max henne ur knipan - på villkoret att hon börjar jobba i hans verksamhet. Hon accepterar men priset blir skyhögt. Ett litet misstag kan kosta henne livet.
"Men så kom humörsvängningarna, på en sekund kunde en situation förändras, de satt i bilen och skojade om något, hennes hand på hans lår, hon kommenterade byn de körde igenom, eller föreslog att de skulle stanna och dricka en läsk i ett gatustånd. Plötsligt kunde han få ett drag av ondskefullhet, skiften från uppsluppen glädje till det mörkaste svarta kom på ett ögonblick. Ögonen mörknade, han blev sur, onåbar och tvär. Max tog bort hennes hand från honom. Korrigerade vad det än var hon hade sagt eller gjort och sedan var stämningen förstörd ända till han sken upp igen. Då var det som om irritationen aldrig hade existerat." (sid 50)
Kirsten ville gå vidare, hänga med en grupp surfare, lära sig och uppleva något nytt, gå vidare och glömma det som varit. Hon har redan bokat båt när det händer något oväntat obehagligt och skrämmande och hon får panik. Hon känner ingen så hon ringer till Max, som egentligen inte har tid med henne. Men han hjälper henne. Flykt, ensam men övervakad över havet av en tyst mobil, kolla batteriet, rädsla, vem kan man lita på. Författarna är duktiga på att skapa olika stämningsskiftningar med ganska små medel, från välbehag till rysningar. Så fort man börjar mysa i läsfåtöljen skiftas stämningen. En välskriven riktigt spännande bladvändare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar