Baumgartner (2024) av Paul Auster, hans sista bok berättar om skrivande, fantomsmärtor, kärlek och sorg.
Seymour Baumgartner - änkeman, författare, professor vid Princeton - upplever en morgon den ena förargliga motgången efter den andra. Han glömmer att stänga av spisen och bränner handen på äggkastrullen, han halkar i källartrappan och skadar knät. Till sist blir han sittande på en köksstol i det tomma huset och bara stirrar. Blicken faller på den eländiga kastrullen. Den leder tankarna vidare till Anna, Baumgartners älskade hustru som varit död i nästan tio år. Första gången han såg henne var i second hand-butiken där han som ung utfattig student köpte just den där kastrullen.
"Baumgartner fortsatte undervisa på The New School, där han avancerade från biträdande lektor till docent till professor och skrev sina böcker om läsandets fenomenologi och rädslans politik, och vartenda ord i dem skrevs i den lilla alkoven längst in i lägenheten, i andra änden av korridoren från det lilla rummet där Anna skrev sina dikter, redigerade sina författare och översatte sina böcker. Poängen är: det var början på deras lyckligaste tid tillsammans" (sid 92)
4 kommentarer:
Paul Auster vill jag läsa mer av. Funderar på om han ska bli nästa prioriterade manliga författare. Men det dröjer lite. Jag är inte färdig med Tony Samuelsson än.
Mösstanten, antalet manliga läsare har ökat för mig. Jag har fyndat både Paul Auster och Siri Hustvedt på loppis, väntar i bokhyllan.
En läsvärd bok tyckte jag.
Önskar en fin måndag!
Znogge, jag tyckte om Paul Austers sista bok.
Skicka en kommentar